Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Isgrottan – ett äventyr i det lilla formatet

Den är inte så stor, men det är en riktig rysare att ge sig in i den i alla fall. Vi har prövat – följ med ner i jordens inre.

Om du går uppför liftspåret i Gustavsbergsbacken på Frösön så är du på rätt väg.

I första branten, före första liftstolpen, finns en skylt på höger sida som pekar ut en stig rakt ut från liftspåret och rätt in i skogen. På skylten står det Isgrottan. Följ stigen ytterligare 80 meter så är du framme. Svårare än så är det inte att hitta dit.

Betydligt svårare är det sedan att ta sig in i själva grottan. Här krävs en relativt smärt och smidig kropp.

Men med lite vilja och jävlar anamma så går det bra. Det finns faktiskt rep att hålla sig i – och till – för att inte gå vilse.

Att gå ner i Isgrottan kräver inga förkunskaper i ”grottkrypning”. Men man bör hålla huvudet kallt och aldrig gå ner där på egen hand.

Namnet Isgrottan kommer sig av att väggar och tak är täckta med ett tjockt lager is vinter och vår. Då är det ingen ”hit” att krypa ner i den.

Risken att du halkar ner – för gott – är stor.

In till grottan kommer du via två ingångar. Vi valde den större av de två. Den andra ingången såg ut som luckan till en större brevlåda. För smal alltså för att vara hälsosam att krypa ner genom. ÖP:s team, som bestod av två gentlemän på 52 respektive 37 år, tog för gott att välja den något vidare öppningen.

För att ta sig in krävs att du kryper en hel del. Först efter att ha passerat ett antal trånga passager kan du sträcka ut din kropp i en sal som mäter närmare åtta meter i takhöjd. Imponerande känsla. Allt är knäpptyst. Och mörkt.

Ska du ner i grottan så se för all del till att ha med dig ficklampa. Plus en i reserv. Slocknar en så är du såld där nere utan ljuskälla. Du ser ingenting, mörkret är kompakt. Ingen skulle heller höra ditt rop på hjälp.

En annan viktig sak att tänka på innan den ger dig ner. Gör det inte ensam. Risken finns att någonting går galet.

Själv kände jag hur lätt man kan fastna, fastkilad mellan klippblocken. Det är bitvis så smalt och trångt att du måste krypa på magen och fastnar du med en arm eller ben så kan du knappast räkna med att ta hjälp av din andra arm, utrymmet där nere är ofta alltför trångt för sådana utsvävningar.

Men det är mycket spännande. Det är ingen miljö som vi vanliga dödliga är vana vid. Det känns främmande, exotiskt och ”giftigt”.

Varför inte ta med sig en liten måltid dit ner. Luften är rå, det är fuktigt, men knappast kallt. Mat med levande ljus kanske ...

Ett besök kan varmt rekommenderas, men det finns en negativa synpunkt. Alltför många besökare innan dig har varit där och satt upp värmeljus på olika platser i grottan. Säkert jättefint då de var tända men nu ligger de där och skräpar. Känns trist att se.

Med andra ord, ta med dig hem det du tar med dig dit.