Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Jag skäms över att ÖP inte förvaltar sin maktposition

ÖP representerar inte befolkningen i sin rapportering. Det meddelade Rättviseförmedlingen häromdagen. Det är dags att vara självkritisk.

Från första augusti och sista december förra året har Rättviseförmedlingen mätt representation mellan kön och bakgrund i 1800 artiklar på Norrländska socialdemokraten (NSD), Gefle Dagblad, Nerikes Allehanda, Jönköpingsposten, Helsingborgs dagblad och Östersundsposten.

Läs mer här

Det kan vara slumpen; att många är stressade, det är en pressad bransch. Branschen som producerar dina nyheter och är den största informationskanalen är under förändring. Men om slumpen alltid slutar med att 2,2 procent kvinnor med utomnordisk bakgrund kommer till tals (4,9 procent kvinnor med utomnordisk bakgrund finns i Jämtland) är det inte en representation av Jämtland i dag.

Om slumpen alltid landar i den här skeva skildringen av verkligheten är det inte längre en slump. Jag skulle vilja dra det så långt till att kalla det ett haveri. Att samhällsinstitutionen som ska skildra samhället bara skildrar en del av samhället.

De granskade 300 artiklarna i Östersunds–Posten har könsfördelningen 69,3 procent män och 30,7 procent kvinnor. De som uppfattas ha nordisk bakgrund syns i 90 procent av artiklarna, de med uppfattad utomnordisk bakgrund 9,1 procent och de med okänd bakgrund syns i 0,9 procent. Men vad Jämtland egentligen består av är: 50,4 procent män och 49,6 procent kvinnor.

Här kan du läsa granskningen

Det råder fortfarande något slags konsensus om att "det som står i tidningen är sant" och därmed verkligheten. Det fastslår till och med Demokratiutredningen: "I praktiken blir mediernas bilder av verkligheten ofta verkligare än verkligheten, eftersom det är mediernas bilder av verkligheten som människor har tillgång till".

Det ger visserligen inte hela bilden av att kliniskt granska ett urval av artiklar. Men det säger mycket.

Det är en hönan och ägget-ekvation där man gärna pekar på varandra som den besvärande faktorn. Jag har tidigare tagit upp jämförelsen om utrymme och uppmärksamhet mellan sportklubbarna ÖDFF kontra ÖFK. I höstas spelade båda i näst högsta fotbollsdivisionen i Sverige. Sist pekade jag på den sneda fördelningen av sponsring och bidrag från kommunen. Då svarade kommundirektör Anders Wennerberg att media inte heller skulle avsäga sig ansvaret i denna problematik. Kvinnorna syntes mindre i media och det var därför mindre gynnsamt att sponsra ett damlag och därmed få mindre exponering. Nu kommer det svart på vitt från den oberoende granskningen gjord av Rättviseförmedlingen: 82 procent av de som får komma till tals i sportartiklarna är män, enligt Rättviseförmedlingens sammanslagna granskning av de sex lokaltidningarna.

Läs Anders Wennerbergs replik om medias makt här.

Vi är ingen utan ansvar. Vi är inte heller ensamma om att behöva förändra oss. Men om inte någon gör något som kommer inte heller något att ske. Då kommer 15-åriga tjejer fortsätta dumpa sin idrott för att de är en förlustaffär. Då kommer kvinnor med utomnordisk bakgrund fortsätta att ha 2,2 procents igenkänning i lokalmedia.

Östersunds-posten som du läser just nu representerar inte Jämtland idag. Det säger Rättviseförmedlingen med sin genomgång. Jag skäms över att ÖP inte förvaltar sin maktposition bättre.

Läs mer:

Strunta i brudarna – de är ju en sorglig förlustaffär

Replik: "Damidrottsfrågan äger media"