Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jag tycker att Stortorget är vackert!

Först och främst vill jag säga ett stort TACK för alla mejl, kommentarer och kort som jag fått efter min förra krönika. Helt uppenbart är vi många som tycker att trafiksituationen vid Lillänge handelsplats är en mardröm.

Annons

Som många påpekar ser det inte bättre ut vid Kvantum, och flera hävdar att det är lika bedrövligt vid Ica Maxi.

Ett av de värre vittnesmålen kom från Gunhild i Vemdalen. Hennes man, som bar på en sprillans ny dator, blev påkörd av en cyklist medan han gick på en trottoar. I stället för att be om ursäkt klämde cyklisten i med: "Här i Östersund får man cykla på trottoaren!".

För det första stämmer inte det, för det andra – hur kan man tycka att det rimliga är att en fotgängare ska tvingas kliva ut i körbanan? En trottoar är inte en velodrom!

Det är precis sådana här händelser som gör mig spritt språngande tokgalen. Östersundare och andra länsbor: Vad är det för fel på er?!

Min parkeringsskada på höger framskärm är nu polisanmäld, och har jag tur får jag ersättning från Trafikförsäkringsföreningen. Då blir självrisken hos mitt försäkringsbolag "bara" cirka 2 500 kronor i stället för drygt 5 000.

Polisen som tog upp anmälan suckade i luren. "Du är verkligen inte den första som drabbas".

Jag funderar nu på att trycka upp dekaler och sälja som vi kan sätta i bakrutan på våra bilar: "JAG PARKERADE I LILLÄNGE OCH ÖVERLEVDE".

Skulle inte Lions eller pensionärsorganisationerna eller pigga mellanstadieklasser kunna göra en insats här? Stå en vecka i Lillänge och föra statistik över antalet incidenter!

Skriva upp registreringsnummer och fota med digitalkamera eller mobil. Printa ut hela rasket eller spara ned på en cd-skiva eller ett USB-minne och lämna in till polisen!

Skolbarn har dessutom rätt att göra fula grimaser samt skrika provocerande repliker till de värsta bilmarodörerna som: "Min pappa är mycket starkare än dig" och "Du borde ju inte ens få köra spark!"

Men nog nu om bristen på trafikvett i Östersund. Nu tänkte jag som motvikt i stället ägna mig åt några hyllningar, och vi börjar med Stortorget.

Jo, det är faktiskt sant, jag gillar Stortorget. Jag är långt ifrån ensam om det. Men i det offentliga samtalet har åsikten att torget efter ombyggnaden bara blev skit kokats ned till ett "faktum". Alla hatar torget, så är det bara.

Jag gav mig in i en diskussion på sociala medier nyligen och blev av de mest tongivande typerna direkt betraktad som ett troll, alltså en nätstolle som går på tvärs mot alla andra bara för att jävlas.

Men nej, jag tycker att Stortorget blev vackert, mäktigt och rentav ståtligt. Till alla er som nu ska börja säga emot med argumentet "men det är ju helt dött, det är ju helt tomt där!", vill jag bara peka på det faktum att ett torg till sin natur måste vara stort och tomt – hur skulle man annars få plats med tillfälliga evenemang där?

Och nej, det är heller inte bara Storsjöyran som använder torget. Det finns torghandel, vi har Gregoriemarknaden, The Jam (hoppande skotrar och motorcyklar bland annat), skiduppvisningar och mycket annat. Det är dessutom fritt fram för alla att själva berika torget genom att komma med egna idéer!

Jag är glad över att de skräpiga popplarna är borta, jag tycker det är fint att Storsjöteatern syns mycket bättre än tidigare och jag gillar känslan när man går över torget och ser de stora stenhusen brösta upp sig som vore vi värsta storstan eller åtminstone Sundsvall.

Jag älskar känslan av rymd, och jag längtar till uteserveringarna som slår ut till våren.

Jag vet att handlarna tycker att stan "dör" när man kommer fram till torget, och säkert går det att göra mycket för att få mera liv här, men jag kommer aldrig, aldrig någonsin bli nostalgisk över gamla fotografier från den tid då "torget var ett riktigt torg". Den tid när större delen av torget var bilparkering och massor av bussar passerade.

Sedan skulle jag också vilja hylla frånvaron av snö, i alla fall här i Östersund. Jo, jag vet, snön lyser upp och vi är Vinterstaden, men jag njuter av gröna gräsmattor och att jag slipper sopa av bilen.

Till sist skulle jag vilja hylla företagsprofilen Nils-Åke Hallström och Thomas Fuchs, vd för A4 Campus AB, som på ett väldigt otypiskt sätt gav sig in i diskussionerna om Östersundshems markaffärer – inte för vad de tyckte, utan att de tyckte.

Demokratin och det offentliga samtalet vinner på att fler än det vanliga gamla gänget sticker ut hakan. Så hallå, alla ni akademiker som är knutna till Mittuniversitet, var håller ni hus? Betyder inte Östersunds utveckling något för er? Världen väntar på svar!

Annons