Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jämtkraft vill skrämmas

Klimatet är en utmaning, men miljöarbetet stannar inte vid det. Den stora utmaningen är att lösa klimatproblemen och samtidigt få stopp på utarmningen av biologisk mångfald, ett lika stort och lika globalt problem.

Annons

EU-direktiven om förnybarhet (klimatmål) och vattendirektivet (bland annat biologiska mål) ska uppnås parallellt och i samstämmighet. De nationella miljömålen ska likaledes uppnås på ett sådant sätt att det ena inte hindrar det andra.

Syftet med ny prövning är att verksamheterna ska få nya villkor och grundtillstånd utan en massa påhäng av villkor och snåriga rättighetsanspråk från 1800-talet och framåt, något som gjort omprövningsprocesser enormt långsamma och krångliga.

Tillsammans med det generella motståndet mot omprövningar som kraftbolagen alltid visar upp gör detta att miljömålen som ska nås år 2021 blir minst 500 år försenade med dagens lagstiftning, en absurd situation som alltså Jämtkraft uppenbarligen vill leva kvar i.

Anläggningarna kommer inte att bli utan tillstånd, framför allt inte de storskaliga och för elsystemet viktiga. Dessa kraftverk, dit bland annat Hissmofors hör tillsammans med 207 andra i landet, är dubbelt skyddade juridiskt. Dels via rimlighetsavvägningen i miljöbalken, dels via vattendirektivets regler för KMV-vatten.

Kraftigt modifierade vatten (KMV) är en form av undantagsvatten i EU:s vattendirektiv. De har lägre krav på vilken nivå av ekologiskt tillstånd som ska uppnås, just för att de är samhällsviktiga och får inte åläggas villkor som väsentligt försvårar verksamheten.

Sannolikheten att våra mark- och miljödomstolar inte skulle ge nya tillstånd till dessa viktiga kraftverk ligger i samma storleksordning som att få sju rätt på Lotto två lördagar i rad och däremellan få en blixt i huvudet och överleva, och detta vet Anders Eriksson och Tommy Borgh mycket väl.

Deras retorik går ut på att skrämmas så att de slipper dessa nödvändiga prövningar, viktiga bland annat för att slippa stora bötesbelopp från EU för fördragsbrott.

Det som sagts ovan, om att förnybar energi ska prioriteras på bekostnad av biologisk mångfald, är alltså en totalt felaktig tolkning av både vetenskap och nationella som EU-rättsliga miljömål.

Däremot har de delvis rätt när de säger att vattenkraften är viktig för regleringen av elnätet. Det gäller de storskaliga, men inte de allra minsta kraftverken, de med installerad effekt mindre än 125 kW. De används över huvud taget inte i regleringssyfte.

Av Jämtkrafts 17 anläggningar är det åtta stycken som inte används i regleraffärer enligt uppgift från Svenska Kraftnät, till exempel det omdiskuterade Långfors.

Jämtkrafts sex minsta anläggningar står för 1,6 procent av den totala produktionen från Jämtkrafts kraftverk och samtliga är meningslösa ur reglersynpunkt. De fem största står för 91 procent av produktionen, viktiga för regleringen och är alla dubbelt skyddade juridiskt mot alltför stora åtgärdskrav.

Ingen ställer energimål mot mål om biologisk mångfald, vi pratar om effekter i storleksordningen 1,5 TWh för hela Sverige enligt Havs- och vattenmyndighetens mycket rimliga scenario, vilket i Jämtkrafts fall med den mix av småskaliga och storskaliga kraftverk som man har blir 3,5 procent av produktionen, eller 31 GWh av totalt 917 GWh.

För den lilla förlusten, vilket motsvarar en normal årsproduktion från 4 normalstora vindkraftverk får vi alltså en enorm mängd biologisk nytta, och att som Anders Eriksson och Tommy Borgh kräva konsekvensanalys för att se vilka ekologiska effekter man får om som sker är anmärkningsvärt.

Vatten i nuvarande torrfåror och fiskvägar för alla fiskar som normalt vandrar upp och ner i systemen ger självklara positiva och nödvändiga effekter. Att man inte förstår det tyder på ett skriande behov av biologisk kompetens för att inte tala om en förvånande likgiltighet inför sin egen verksamhets påverkan på miljön.

Frågan är, uppfyller Jämtkraft egentligen kunskapskravet enligt miljöbalken? Det är tvingande att förstå sin egen verksamhets påverkan på miljön och vilka skyddsåtgärder som behövs för att mildra dessa för att få ett tillstånd för sin verksamhet. Kanske är det detta som Eriksson och Borgh är oroliga för ska göra att de inte kan få nya tillstånd?

Sist en liten lektion i prisutveckling, riktad i första hand till ägarna av Jämtkraft.

Enligt Sweco kommer ett bortfall av 4 TWh energi år 2020 leda till en prispåverkan av 0,5-0,8 öre/kWH. Att 1,5 TWh som kan försvinna under en period på 15–30 år om ny prövning ska ske av svensk vattenkraft inte kommer att leda till annat än felräkningssummor är uppenbart för var och en som kan räkna.

Därtill, upplysningsvis, så kan inte enskilda företag själva sätta priset på Nord Pool, oavsett hur arga de blir på att de som alla andra företag i Sverige måste lyda under och prövas mot miljöbalkens krav. Miljöbalken gäller för biokraft och vindkraft, av vilken anledning ska inte Jämtkrafts vattenkraft lyda under den?

Christer Borg

ordförande Älvräddarnas Samorganisation, initiativtagare till återkallelsen av tillståndet för havererade Långfors kraftverk

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel