Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jämtland lär av andra urankommuner

Kommunerna runt Storsjön får nu hjälp av de kommuner i Västergötland som i årtionden kämpat mot uranbrytning.

– Se till att samordna kommunerna för snabb information och blanketthjälp, så att markägare hinner överklaga var ett av råden från Skövde kommun.

Annons

Vid ett offentligt möte i Orrgården, Oviken på måndagskvällen delgav kommunalrådet i Skövde, Leif Walterum (C) lokalbefolkning och kommunföreträdare runt Storsjön hur fyra kommuner i Västergötland samarbetar för att stoppa Continental Precious Minerals från att leta uran i Västgötabergen.

Samarbetet inleddes när det kanadensiska bolaget fick undersökningstillstånd 2007 på Billingen och andra platåberg runt Skövde. Då tog kommunerna Skövde, Skara, Falköping och Tidaholm tag i frågan.

– Vi bestämde oss för samordning och där en person fick mandat att företräda alla fyra kommunerna, vilket innebar en väldig styrka, säger Leif Walterum.

En arbetsgrupp skapades för att stödja och bistå alla de 2 500 markägare som berördes i ett fyra mil långt och en mil brett område som omfattade alla fyra kommunerna.

– Vi tar öppet ställning för det här ligger i det allmännas intresse, och därför är det vår skyldighet att hjälpa till. Vi är dessutom sakägare genom att vu harr borrhål på vår mark.

Samtliga kommunfullmäktige i berörda kommuner har uttalat att man avser att använda det kommunala vetot mot uranbrytning om det skulle bli aktuellt. Men trots det framhärdar Continental Precious Minerals.

– Det har underliga arbetsmetoder och använder sig av storhelger när de kommunicerar med markägarna. Förra året förstörde de julhelgen för många när de delgav sina planer två dagar före jul, och där markägaren hade tre veckor att få i väg sina invändningar mot provborrningar till huvudkontoret i Toronto.

Men tack vare bra kommunal samordning fick alla markägare hjälp med att lämna sina invändningar.

– Alla utom två hann skicka sina invändningar i tid. I och med mängden av invändningar kunde inte bolaget göra sina provborrningar. Annars hade det varit fritt fram för företaget.

Gruvbolaget försöker även runda kommunerna sedan de fått nej på arbetsplaner. Istället söker de göra överenskommelser med markägarna.

– De har beklagat det hårda motståndet i Västergötland, men samtidigt säger de att de inte upplever samma motstånd i Jämtland. Hos oss i Västergötland handlar det om en gruva och här hos er i Jämtland handlar det om dagbrottsbrytning.

Just vikten av folkligt motstånd poängterades och Leif Walterum konstaterade att nya generationer ständigt måste få insikt om vad det handlar om. Vid Ranstadsverken utvanns uran ur alunskiffer i slutet av 1960-talet men driften lades ner. 1977 ville LKAB göra en mer storskalig uranbrytning, men planerna lades ner efter att 50 000 människor protesterat i Ranstad mot planerna, och där Falköping och Skövde kommuner hotade med veto.

– Återställning av det området pågår fortfarande och det har lagts ner flera hundra miljoner på det två kilometer långa dagbrottet.

Leif Walterum konstaterar att gruvbolaget aldrig ger upp.

– De säger att vi politiker är utbytbara och att de bara följer svensk lagstiftning, och det är illavarslande.

Idag har bara hälften av politikerna i Skövde kunskap om kampen mot uranbrytningen på 1970-talet.

– Ni kan vara säkra på att det här inte är det sista bolaget som vill bryta uran, och därför är frågan om traditionell folkbildning oerhört viktig. Se därför till att ta fram egna socioekonomiska utredningar om hur det här påverkar människors och djurs hälsa. Vad händer medgrundvattnet, miljön och turismen med mera, för vem vill investera i den här bygden efteråt.