Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Cykelprojektet i Vålådalen utvärderas: " Det behövs i mycket större skala"

Den sista spången är på plats och insatserna för cykelprojektet i Vålådalen är redo för utvärdering. Med specialbyggda spänger, nät och cementstrukturer ska lederna kring Blanktjänarna, Vallbo och Pyramiderna vara ett exempel för cykel- och vandringsleder i hela landet.

Annons

Pilotprojektet i Vålådalen, som varit i gång sedan hösten 2015, börjar nu bli färdigställt. Det är Länsstyrelsen i Jämtlands län som tillsammans med Naturvårdsverket och Vålådalens fjällstation satsat 630 000 kronor för att möta det explosionsartade besökstrycket av både cyklister, löpare och vandrare i Vålådalens naturreservat. Detta genom att peka ut lämpliga leder, markarbete samt att informera om cykling och ta fram en cykelkarta.

– Vi har inte som mål att anlägga cykelleder, utan har försökt arbeta med att identifiera problemen som cyklingen på lederna i området kan ge, samt att hitta metoder och åtgärder för att minimera de problemen. Huvudutmaningarna har varit att minska markslitaget och kanalisera cyklingen i skyddad natur, säger Eva Näsman, som jobbar med förvaltning och skötsel av naturreservat och fjälleder på Länsstyrelsen i Jämtland.

Läs även: Tusentals fler tar sig till Blanktjärnarna – nu krävs åtgärder

Den stora ökningen av passager kring Blanktjärnsrundan har bidragit till en ökat slitage på naturen. Arkivbild.

Syftet med projektet är enligt projektledaren Ulf Olofsson att minska markslitaget, se till rennäringens behov genom att kanalisera besökare, samt höja upplevelsen för alla gäster som rör sig i området. För att komma fram till effektiva metoder har projektet tagit hjälp av en referensgrupp där personer från Naturvårdsverket, länsstyrelsen, lokala turistföretag, floraväktare, samebyn i området samt Åre Bergcyklister ingått.

– Det största problemet för oss cyklister är spängerna. Där det syns det att cykling sliter på ett annat sätt än vandring. Lägger man plank med ett cykeldäcksbrett mellanrum går det inte att cykla på. Då cyklar man på sidan om. Blir det ett blöthål där så cyklar man ännu mer åt sidan. Då får man fula skador som ingen tycker är bra, säger Jens Larner, från Åre Bergcyklister.

– Jag tror på det här. Men det behövs i mycket större skala, säger projektledare Ulf Olofsson. Arkivbild.

Att cykla i fjällen har ökat i popularitet under de senaste åren. Länsstyrelsen har sedan 2013 gjort mätningar på antal passager kring Blanktjärnsrundan. I fjol började de även mäta antal cyklister. 2015 var 11 procent av alla passager på cykel, i år var det 30 procent. Vid Storulvåns Fjällstation, där mätningar på cykelpassager påbörjades i år, är 25 procent av alla passager gjorda på cykel.

– Det är jätteroligt att fler tar sig ut på fjället, men det innebär en del utmaningar, säger Eva Näsman.

Markarbetet färdigställdes i slutet av september. Nya cykelanpassade spänger, trappor och olika typer av markskydd har byggts på den populära Blanktjärnsrundan. Men även Bäverkroksrundan, rundan från Vallbo via Grönvallen, Issjödalen och Pyramiderna samt leden längst Vålån mellan Vålådalen och Vallbo är med i projektet.

– Vi har testat att lägga ut så kallade markförstärkningsnät, som egentligen har tagits fram för fyrhjulingar, på leden mellan Vålådalen och Vallbo. Det är för tidigt att säga om det fungerar eftersom det ska växa in i gräset. Men det bär bra, säger projektledaren Ulf Olofsson.

Trappor och cementstrukturer, så kallad gräsarmeringssten, har byggts på åsen vid Blanktjärnarna för att minska på den ökade erosionen från vandrare och cyklister.

De nya spängerna är både bredare och har en enklare på och avfart. Något som Jens Larner tror kommer göra stor skillnad.

– Ser man på de nya spängerna så är ju de cyklingsbara. Vi cyklister är ju rätt så enkla. Kommer vi på en stig så cyklar vi där det är enklast för att ta oss framåt. Det finns inget som är enklare än en sådan spång. Man väljer den före lerhål, säger han.

Men att arbetet på lederna kommer öka populariteten för cykling runt just Blanktjärnsrundan är han lite mer osäker på.

– Det kan till viss del bidra till en ökad mängd cyklister. Men Blanktjärnsrundan är fortfarande riktigt svår cykling bitvis. Det är mycket sten och rötter. För en familj som vill pröva på cykling skulle jag inte rekommendera den rundan, säger han.

Nästa steg i projektet är utvärdering.

– Vi lämnar efter oss metoder som ska utvärderas över tid och förhoppningsvis sätta exempel för framtiden, säger Ulf Olofsson.

Kommer cykelprojektet att göra skillnad?

– Jag tror på det här. Men det behövs i mycket större skala. Speciellt på platser som är lättillgängliga med ett högt besökstryck, som exempelvis Storulvån, säger projektledaren Ulf Olofsson.

Enligt Eva Näsman på Länsstyrelsen i Jämtland kommer arbetet att fortsätta.

– Länsstyrelserna har möjlighet att söka pengar till riktade insatser även 2017 i naturskyddade områden och på statliga fjälleder. Ansökan ska göras i mitten av november. Vi kommer att jobba vidare med insatser i området och utformar vår ansökan de närmaste veckorna, säger Eva Näsman.

Läs mer om det ökade trycket i jämtlandsfjällen: Miljöministern på besök i Vålådalen

Att peka ut lämpliga leder är en del av cykelprojektet.  Blanktjärnsrundan är en av de leder som anpassats för cyklister.

Bredare spänger utan mellanrum ska göra det enklare för cyklisterna att hålla sig på spången på Blanktjärnsrundan. Även på- och avfarter har anpassats.

– Vi försöker hitta metoder som man kan använda på de befintliga lederna, säger Eva Näsman, som jobbar med förvaltning och skötsel av naturreservat och fjälleder på Länsstyrelsen i Jämtlands län.

Parkeringen vid ledcentralen i Vålådalen har under hösten byggts ut till dubbel storlek.– Det fick vi inga extra anslag för, men då gjorde vi omprioriteringar så att det blev av, säger Rouna Burman, chef på naturvårdsenheten på länsstyrelsen, till Länstidningen.

---

Fakta

Länsstyrelsen har de senaste åren mätt antalet passager längs Blanktjärnsrundan. Mätutrustning har placerats ut längs leden för att kunna få en tydligare bild av hur mycket folk det är i området. Detta behövs för att kunna söka medel för upprustning, projekt och liknande. Mätperioden är mellan 1 juni och 1 oktober.

2013 - cirka 2 800 passager

2014 - cirka 3 400 passager

2015 - cirka 9 000 passager, 14 procent cyklister (statistik från enkät)

2016 - cirka 13 662 passager, 30 procent cyklister (statistik genom besöksräknare)

---

Antal passager i Västra Jämtlandsfjällen 2016, 1 juni - 1 oktober

Storulvån: 71 455 passager, varav 25 procent cyklister.

Vålådalens ledterminal: 32 857 passager

Helags: 12 641 passager

Rundhögen: 6 824 passager

Totalt: 120 000 passager varav uppskattningsvis 30 000 cyklister

Källa: Länsstyrelsen i Jämtlands län

Läs även:

Pyramiderna i Vålådalen kan rasa – nu stoppas cykling, löpning och vandring i området

Se den unika skridskoturen på Blanktjärn

Bättre cykelleder i fjällen ska minska slitaget

Mer läsning

Annons