Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I Häljesund finns de glada grisarna

/
  • Från gården som Magnus Gustaphsson arrenderar i Häljesund är det en bedövande vacker utsikt över fjällvärlden.För två veckor sedan föddes 54 levande smågrisar i Häljesund. När grisarna är 6–7 månader väger de i genomsnitt 130 kilo.Foto: Matsåke Persson
  • För två veckor sedan föddes 54 levande smågrisar i Häljesund. När grisarna är 6–7 månader väger de i genomsnitt 130 kilo.
  • Magnus Gustaphsson har fyra suggor.
  • – Grisarna har det varmt och gott i hyddorna, säger Magnus Gustaphsson.
  • Hyddorna har lutande väggar som innebär att risken minskas för att smågrisarna ska kvävas under suggan.
  • – Grisarna är sociala och intelligenta djur och jag räknar dem som mina kompisar, säger Magnus Gustaphsson.
  • En trött sugga tar igen sig i värmen.

Danska gris­ar misshandlas svårt. Och var femte svensk gris har plågsamma skador vid slakten. Men de glada grisarna finns i Häljesund.

Annons

– Grisarna är sociala och intelligenta djur och jag räknar dem som mina kompisar. Här går de ute större delen av året, trivs och växer bra. Och har möjlighet att leva ett mer naturligt liv, säger Magnus Gustaphsson.

Hans varumärke är Gustaphssons Glada grisar.

– Köttet från grisar som får röra på sig och gå ute smakar mycket bättre.

Magnus Gustaphsson, 41, har ägnat sig åt grisuppfödning sedan han slutade skolan.

Innan flytten till Jämtland för 20 år sedan jobbade han hos en stor grisuppfödare i Västergötland mellan Lidköping och Skara.

– Där fanns 300 suggor och drygt 7 000 smågrisar.

Sedan tolv år tillbaka arrenderar han en gård i Häljesund som ligger bedövande vackert med en storslagen utsikt över fjällvärlden.

Vid sidan av arbetet i skogen, han har fyra nordsvenska hästar, satsar han på ekologisk grisproduktion.

Magnus Gustaphsson har fyra suggor som för 14 dagar sedan födde 54 levande smågrisar.

På ängarna i sluttningen mot Storsjön kan grisarna krypa in i fyra hyddor, köpta från England, som har lutande väggar och mjuka halmbäddar.

– De har det varmt och gott i hyddorna som är isolerade.

När grisarna är 6–7 månader väger de i genomsnitt 130 kilo och transporteras till slakt på Turbogrisens gårdsslakteri i Strömsund.

– Målet är att ha ett slakteri på gården och fördela slakten över hela året.

Enligt en granskning som Sveriges Radios Ekoredaktion gjort slår danska bönder och transportörer grisarna med hårda plaströr så att de kan skadas långt in i musklerna.

Slagen ska få grisarna att gå fortare in i lastbilarna på väg till slakt och därmed sänks transportkostnaderna.

Under första halvåret 2008 kom det in 20 anmälningar från nio danska slakterier till Institutet för veterinär sjukdomsbiologi vid Köpenhamns universitet.

Pall Leifsson, veterinär på institutet, tror att siffran bara är toppen av ett isberg.

– Det är en katastrof. Att slå djur så där, det får inte förekomma, säger Pall Leifsson till Ekot.

I Danmark hålls var fjärde sugga inspärrad i en så trång bur hela sitt liv att djuren inte kan vända sig om.

Enligt EU:s livsmedelsmyndighet får dessutom 99 procent av de danska grisarna svansarna avklippta.

I Danmark föds mer än 25 miljoner grisar upp varje år. I fjol hamnade nära 40 000 ton danskt griskött på de svenska tallrikarna.

Men svenska grisar behandlas också illa.

Bo Algers, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och expert på svinproduktion, säger till Svenska Dagbladet att 20 procent av de svenska grisarna har så allvarliga skador vid slakt att de får anmärkning.

– I många fall är för lite strö på golvet en bidragande orsak. Man ser det till exempel på kultingar som får djupa sår av betonggolvet på framknäna då de ska dia.

Magnus Gustaphsson blir illa berörd av rapporterna.

– Bristen på strö på de kalla och hårda betonggolven är väldigt vanligt. Och det ger självklart skador på grisarna.

I Häljesund har grisarna däremot knorr på svansen och mår bra. Men så är också Magnus Gustaphsson deras bäste kompis.

Mer läsning

Annons