Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu har den första utgrävningen av Duveds skans inletts

/
  • Karin Back borstar försiktigt bort jorden och blottlägger mörkt trä. Det här kan vara resterna av ett hus i Duveds skans. Foto: Jeanette FundinUnder ledning av arkeologen Anna-Lena Forsåker pågår publika arkeologiska utgrävningar av Duveds skans. Det är första gången utgrävningar sker här.

För första gången görs arkeologiska utgrävningar av Duveds skans. Utgrävningarna sker delvis med hjälp av allmänheten.
– Det är spännande men man kan inte förvänta sig att hitta något från början, säger Karin Back.

Annons

I det kuperade jordbrukslandskapet mellan E 14 och Indalsälven, strax väster om Duved, finns skansen som anlades 1658. Ritningar visar att skansen var stjärnformad och den tros ha blivit utbyggd i flera omgångar.

Det är Föreningen Duveds skans, Vuxenskolan som tillsammans med Jamtli och länsstyrelsen genomför utgrävningarna. Utgrävningarna är publika, allmänheten har chansen att delta under ett par veckor i sommar.

Första utgrävningen började i helgen och i veckan kommer skolan i Duved vara med och gräva. Utgrävningarna sker under ledning av projektledaren och arkeologen Anna-Lena Forsåker.

Hon berättar att skansen byggdes som ett skydd mot anfall från väst.

– Man kan väl lugnt säga att det aldrig varit något stort slag här, säger hon.

– Den är nästan enbart känd som utgångspunkten för det ödesdigra fälttåget under Armfeldts ledning.

Det var också hit militärerna kom efter att 3 000 soldater dött i snöstormen nyåret 1718–1719. Omkring 2 700 överlevande samlades här. Av dem dog 75 personer efter ankomsten, berättar Forsåker.

Karin Back från Nordhallen deltar i utgrävnigarna. Hon har intresserat sig för hur befolkningen i Åre socken hade det vid den här tiden. Det finns mycket nedtecknat om karolinernas liv men inte lika mycket om hur vardagen tedde sig för de vanliga människorna, menar hon.

– Åre socken var satta under speciell bevakning eftersom vi var så norskvänliga, säger Karin Back.

Tio personer från socknen blev beordrade att jobba som vägvisare åt karolinerna. Flera av vägvisarna dog under marschen. Men några överlevde.

– En av dem blev 106 år gammal. Men flera dog bara något år efter att de kommit hem.

Befolkningen led svårt när Armfeldt och hans karoliner befann sig i området. De fick utstå plundringar och de drabbades av svält.

– Det fick oerhörda konsekvenser för folket, berättar Karin.

Karin Back visar att hon funnit mörkt trä i hennes grävruta, det här kan vara resterna av ett hus. Försiktigt borstar hon bort jorden.

– Det är spännande men man kan inte förvänta sig att hitta något från början.

Mer läsning

Annons