Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Omfattande spräng- och grävarbeten i känslig fjällmiljö

/
  • Längs kraftledningen mot Norge står grävmaskinerna på rad, totalt används 50 grävmaskiner i bygget. Vintervägen följer den gamla 275 kilovoltsledningen som rivs när den nya blir klar.
  • Till vänster: Det går åt många elverk och dieselpannor på fjället för att hålla gjutformar och betongen varm.Ovan: Johannes Wiklund från Undersåker är lastman på helikopterplattan i Rundhögen. Hit går helikoptrarna i skytteltrafik för att lasta betong från betongbilarna från Undersåker.
  • Arbetsledaren Linus Hjerpe konstaterar att det varit ett struligt projekt. ”Vi har fått reviderade planer hela tiden och sedan i höstas har planerna reviderats 24 gånger. ”

Bygget av 400 kilovoltsledningen mellan Järpströmmen och Nea i Norge blev inte det miljöanpassade projekt som Svenska Kraftnät först redovisade i sin miljökonsekvensbeskrivning.

Annons

Redan efter någon månad visade sig att skifferberget inte höll för att förankra de 30 meter höga portalstolparna. I stället görs nu omfattande sprängnings- och grävarbeten i den känsliga fjällmiljön, och där kraftiga betongfundament måste gjutas för att stolparna ska kunna förankras.

– Det här betyder mycket extrajobb, och det innebär att vi har tvingats utöka arbetsstyrkan rejält. Vi hade planerat att ha 30 man, men i dag är vi nästan 140 personer som jobbar med det här, säger Rolf Karlsson, platschef för Eltel som är huvudentreprenör för bygget.

– Allt beror på en bristfällig geologisk undersökning, där man borde ha tagit reda på vilket sorts berg det var här.

Rolf Karlsson beräknar att jobbet nu tar dubbelt så lång tid och att kostnaderna skenar för projektet. Gjutning av plattor och fundament kräver i sin tur dyrbara transporter med helikopter. Till varje fundament behövs 50–100 kubikmeter betong, vilket betyder 100–200 helikopterlyft per stolpe. Helikoptrarna går i skytteltrafik och totalt handlar det om flera tusen extra helikopterlyft.

– Förra perioden så stodhelikoptrarna sju av nio dagar, när både kastvindar och kyla ställde till det, säger betongarbetare Morgan Bergvall från Hallsberg, som har fått lära sig att vänta på bättre väder.

– Här hade det räckt med fem kubikmeter betong om vi hade kunnat göra fast stolpen direkt på berget, nu går åt 50 kubikmeter, säger Magnus Bergvall, när han kommer utkrypandes från det tält som täcker gjutformen.

Varje form kräver sitt eget elverk och en egen dieselpanna som blåser in värme under tältduken. Det krävs fem grader varmt mot mark innan man gjuter, och dessutom måste betongen hållas varm ytterligare några dagar.

Ett av de allra sista fundamenten mellan Enan och norska gränsen blev extra besvärligt. Här låg myren djup och man tvingades påla 15 meter ner till fast mark för att få till ett fundament.

Arbetsledaren Linus Hjerpe konstaterar att det varit ett struligt projekt. Bara sedan i höstas har planerna reviderats inte mindre än 24 gånger.

– Det kan jämföras med tidigare jobb av samma storlek som jag varit på, och där har det blivit två ändringar under två års arbete. Här har det blivit 24 ändringar bara sedan i höstas.

Det var i oktobersom Eltel upptäckte krisen med skifferberget och att projektet måste forceras. Antalet anställda flerdubblades och maskinellt sparas ingenting för att man ska hinna med att resa alla kraftledningsstolpar innan vintern tar slut. Men projektet är i rejäl tidsnöd och osäkerheten är stor om stolparna hinner komma upp. För utan frusen vinterväg står sig projektet slätt, och då hjälper varken grävmaskiner, kranbilar eller bandvagnar.

– Problemet är att vi är så sent ute, samtidigt som vi är extremt väderberoende, säger Rolf Karlsson, som är väl medveten om att vinterföret snart tar slut.

– Jag har fått min dos av fjällvärlden, och någon semester i Åre lär ligga långt bort för mig, säger Rolf Karlsson.

Mer läsning

Annons