Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skandalbygget blev en jackpot för lokala företag i lågkonjunkturen

/
  • – Vi försöker gömma det som är styggt och efteråt blir det nog fint, säger Tage Blomé, Såå som kör grävmaskin. Kanske blir Svenska Kraftnäts vägbygge mot Tväråvallen de enda statliga vägpengar som når länet fram till år 2020 skojar vi lite skämtsamt.
  • – Vi försöker gömma det som är styggt och efteråt blir det nog fint, säger Tage Blomé, Såå som kör grävmaskin. Kanske blir Svenska Kraftnäts vägbygge mot Tväråvallen de enda statliga vägpengar som når länet fram till år 2020 skojar vi lite skämtsamt.
  • I dag är det fem man som arbetar med själva vägen, medan tre till fyra lastbilar kör i skytteltrafik från Såå.– En vända med bil och släp tar 30 ton, och jag hinner köra fyra vändor per dag, säger Christoffer Eijvergård, Järpen.
  • Längre än hit kommer inte ÖP:s reportagebil den här ­dagen. Vägen är avstängd för nu har lindragningen i stolp­arna påbörjats.
  • Vid upplag 14 tippas bergkross, som därifrån körs ut med dumper längs ledningsgatan till de känsliga partierna vid väster Tvärån.
  • I dag är det fem man som arbetar med själva vägen, medan tre till fyra lastbilar kör i skytteltrafik från Såå.– En vända med bil och släp tar 30 ton, och jag hinner köra fyra vändor per dag, säger Christoffer Eijvergård, Järpen.

Kraftledningsbygget till Nea i Norge har blivit något av en jackpot och en räddningsplanka för lokala­ företag i den annars ­bistra konjunkturen.

Annons

Brattlands Åkeri har hela vintern haft fullt upp med att se till att det funnits körbar vinterväg under kraftledningen. Åkeriets två pistmaskiner har kontinuerligt pistat den 7,5 mil långa ledningssträckan mellan Järpen och norska gränsen. Och när snön började smälta kom ett nytt påhäng.

– Det är ett jäkla projekt, men det kom väldigt lägligt i lågkonjunkturen, säger Jan Karlsson ägare till Brattlands Åkeri.

Åkeriet har fått jobbet att göra väg från E14 nära Enkroken upp till ledningsgatan. Ett jobb som varken fanns med i Svenska Kraftnäts kalkyler eller i länsstyrelsens planer från början, men som till sist blev akut.

– De måste ha en väg upp till stolpe 213 för att kunna klara få upp ledningarna. Det är nästan så man ibland blir lite mörkrädd över hur man går tillväga.

nästan fyra kilometer när den är klar, och de första två kilometrarna fram till kraftledningen byggs som en vanlig skogsbilväg. Därefter bryts vägen i den känsliga avsnittet utan grävda diken vid sidan om. I stället läggs speciellt stark fiberduk ut och på den mellan 30–50 centimeter med bergkross.

– Vägen blir 4–5 meter bred och vi lägger ut halmbalar för att stoppa slam och skit från att rinna ut i bäckarna, säger Jan Karlsson

tas från Såå i Åre och efter 62 kilometers lastbilstur tar en dumper över transporten.

– Vi kör bara med en dumper för att spara vägen så att den inte ska gå sönder. Bitvis får vi lägga stockar som kavelbroar för att det ska hålla. Hittills har vi kört upp 6 000–7 000 ton med kross, men det lär nog bli runt 10 000 ton som behövs.

I dag är det fem man som arbetar med själva vägen, medan tre till fyra lastbilar kör i skytteltrafik från Såå.

– En vända med bil och släp tar 30 ton, och jag hinner köra fyra vändor per dag, säger Christoffer Eijvergård, Järpen.

– Uppdraget började med att vi skulle köra upp grövre sten för att laga vid en bäck, men när det inte fanns någon väg som höll, så blev det bestämt att det skulle brytas väg.

som kör grävmaskin är mån om att få till en så skonsam väg som möjligt i den känsliga miljön.

– Visst är det originellt att börja så tidigt att bryta väg innan snön smält, men allt går att få till. Det är bara en fråga om vilja och pengar. Det är jättebra för oss, för den här tiden brukar det inte finnas så mycket jobb. Det är lite en skänk från ovan kan man säga.

tror att vägen kan bli ett väldigt fint gångstråk efter Tvärån. Det mesta av vägens bredd går också att gömma om mjäle fylls in över gruskanterna anser han.

– Ett tag pratade man om att vägen skulle tas bort helt när ledningen blir klar men det låter lite konstigt för det är inte enkel apparat, säger Jan Karlssson.

Från Brattlands Åkeri är man förstås nöjd och glad över att kraftledningsbygget gett extra och oväntat mycket jobb.

– Det är inte bara vi som fått extra jobb. Det har spillt på hela det lokala näringslivet. Toréns, Mandaria, Ånns Värdshus, Preem i Björnänge och campingen i Fångåmon och Såå är några av de företag som fått jobb.

Mer läsning

Annons