Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svenska Kraftnät försvarar sig

/
  • Länsstyrelsens foto som har tagits från helikopter i höstas, och som visar körskador på våtmarker som uppkommit när arbetsmaskiner körts på ofrusen mark vid passage Väster-Tvärån.

Svenska Kraftnät medger nu att man borde ha gjort en bättre geologisk undersökning innan man startade bygget av kraftledningen.
– Men det är lätt att satsa på rätt hästar dagen efter, säger projektledaren Thomas Benselfelt.

Annons

Det var ett misstag att inte göra en ordentlig geoteknisk undersökning av berget innan bygget sattes i gång. Det medger nu den ansvarige projektledaren på Svenska Kraftnät, Thomas Benselfelt.

– Vi har felbedömt grundläggningen, och vi borde förstås ha tagit borrprover på berget, säger Thomas Benselfelt.

Men några borrprover togs aldrig och projektledaren tror att det kan bero på att man inte kunde ta sig ut med någon tyngre utrustning sommartid. Men hur den geotekniska undersökning utfördes, och av vem, är han också osäker på. Men möjligen kan det ha varit Tyréns eller Sweco.

– Vi hade räknat med att kunna förankra med bergbultar och gjuta fast järnet i berggrunden, och då hade det räckt med att gjuta en liten betongkudde på berget.

– I stället fick vi spränga, gräva och gjuta en stor platta i botten, för att sedan gjuta en pelare ovanpå. Det innebar att betongvolymen ökade tiofalt och att vi tappat tid.

I miljökonsekvensbeskrivningen finns inte en rad om hur stolparna ska förankras. Inget nämns heller om att bergets kvalité är av stor vikt för att ingreppen i fjällmiljön ska kunna begränsas.

geotekniker från konsultbolaget Tyréns som hyrdes in för att göra vissa fältundersökningar.

– Jag var bara med en kort tid under fyra dagar i november 2007, och då hade vi med oss en Cobra och borrade vid varje stolpläge, säger Håkan Henriksson, geotekniker hos Tyréns.

– Men med den metoden får man inget bra svar var berget ligger eller hur det ser ut.

När ÖP talar med andra konsultbolag som räknat på jobbet, så står det klart att Svenska Kraftverk inte brydde sig om att göra någon riktig undersökning.

– Vi ville göra en riktig jordbergsondering med en larvburen borrbandvagn, men vi var tydligen för dyra, säger en geotekniker som vill vara anonym

– Svenska Kraftnät tog det billigaste alternativet, och då får de resultat därefter.

– Vårt jobb med en riktig geoteknisk undersökning hade kostat någon miljon, men det hade bara varit en bråkdel jämfört med hur dyrt det blir nu.

kostnaderna för projektet och i februari beslöt styrelsen för Svenska Kraftnät att begära hos regeringen och riksdagen, att få höja sin investeringsram med 555 miljoner kronor under innevarande år.

– Det mesta, 300 miljoner kronor, rör oförutsedda kostnader för grävning och sprängning för kraftledningen mellan Järpströmmen och Nea, säger Erik Thornström, departementssekreterare i näringsdepartementet.

på Svenska Kraftnät räknar i dag med att kraftledningen kommer att bli dubbelt så dyr som beräknat.

– Vi hade räknat med 300 miljoner kronor i byggkostnader, men nu ligger de strax under 600 miljoner kronor, säger Thomas Benselfelt.

– Jag håller med om att det borde ha gjorts bättre geologiska undersökningar, men vi har aldrig stött på så dåligt berg tidigare.

Kritiken från länsstyrelsen om att arbetsfordon har kört sönder ofrusna våtmarker, beror enligt på projektledaren på att det är svårt att nå ut med information till alla bandvagnsförare.

– Det är entreprenören Eltel som har ansvaret, men jag vet att folk har fått sluta, när de inte har levt upp till miljökraven.

– Visst har jag fått mina fiskar varma, men ingen har ännu hotat mig med uppsägning.

Generaldirektören Mikael Odenberg säger till ÖP att han har fullt förtroende för sin projektledare.

– Vi har inte försökt spara pengar genom att slarva med markundersökningen. Men här är det alldeles uppenbart att det inte har gått att upptäcka hur dåligt berget var i förväg.

– De här är en ekonomisk smäll, som i slutändan betalas av landets elkonsumenter, säger Mikael Odenberg. Han konstaterar även att stora infrastrukturprojekt ofta får oväntade problem med både miljön och ökade kostnader.

– Det illustrerar både tunnelprojektet genom Hallandsåsen och vårt projekt, men vi kommer bli klara först, säger Mikael Odenberg.

Mer läsning

Annons