Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATT: Ska villkoren omprövas för Foskvattnet?

Annons

Enligt en dom från 19 maj 1988 fick Jämtkraft tillstånd att reglera sjön Foskvattnet i Krokoms kommun, en höjning av vattennivån med 15 meter – 225 hektar mark dämdes över. Ån från Foskvattnet ner till sjön Hotagen ersattes med nergrävda betongrör.

Jag var då ordförande för Laxvikens byamän och av länsstyrelsen utsedd att bevaka våra intressen. Byamännen ansåg att detta projekt långsiktigt inte var positivt för bygden, men fick inget gehör för detta.

Detta var ett regeringsärende och regeringen gav tillstånd enligt bestämmelserna i 1983 års vattenlag: ”Om regeringen finner att ett företag får komma till stånd, kan regeringen bestämma särskilda villkor för att tillgodose allmänna intressen.” Ingen ställde några krav för att tillgodose allmänna intressen. Jämtkraft var en garanti för att berörd bygd i framtiden skulle gynnas av projektet.

Överraskningen kom när Jämtkraft överlät tillståndet för Foskvattnets reglering till Indalsälvens Vattenregleringsföretag (IVF), samma företag som till Laxvikens byamän betalar en ersättning på 7 kronor och 50 öre per år för Hotagens reglering, enligt en dom från 30 december 1918. Beslutet om Hotagens reglering kom två dagar innan vår första vattenlag började gälla 1 januari 1919, som gett helt andra ersättningar.

De största intressenterna i IVF är svenska Vattenfall och finska Fortum. Att inte informera om att IVF var inblandat i Foskvattnetprojektet strider enligt min tolkning mot 13 kap 47 § i 1983 års Vattenlag som lyder: ”En dom som innebär att tillstånd lämnas till vattenföretag eller andra åtgärder enligt denna lag skall i förekommande fall innehålla bestämmelser om, vilka som skall delta i en vattenreglerings- eller bevattningssamfällighet samt varje deltagares andelstal i fråga om kostnaderna för företaget.”

Det står inget i domen om att IVF ska delta, vilket är naturligt eftersom överlåtelsen skedde efter dom; detta är praxis skrev Jämtkrafts vd Lennart Hansson i Jämtkrafts årsberättelse för 1988. Kommunägda och politikerstyrda Jämtkraft valde enligt min tolkning att bryta mot 1983 års vattenlag för att få tillstånd till utbyggnaden av Foskvattnetprojektet.  

Om Laxvikens byamän känt till att IVF var inblandat i Foskvattnetprojektet hade byamännen krävt en omprövning av ersättningen för Hotagens reglering enligt domen från 1918. Foskvattnetprojektet hade då fördröjts eller stoppats. Enligt 1983 års vattenlag får vattendomstolen företa omprövning av villkoren för ett tillstånd och därvid föreskriva  ändrade eller nya villkor. Omprövningen får inte ske förrän efter utgången av en tid som domstolen bestämmer vid meddelandet av tillståndet. I domen är denna tid satt till 30 år, vilket innebär att omprövning kan ske 2018.  

Enligt 13 kap 25§ är det kommunen som ska föra talan för att tillvara allmänna intressen inom kommunen. Kommer Krokoms kommun under 2018 verka för en omprövning av villkoren vid Foskvattnets utbyggnad, enligt beslut i domen från 1988?

Kjell-Jonas Enarsson, före detta ordförande för Laxvikens byamän

 

 

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons