Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Minnesord: Einar Jonsson, Brunflo

Einar Jonsson, älskad make och far, har lämnat detta jordeliv den 12 februari, 84 år gammal.

Annons

Einar föddes i Mörtsjöberget den 29 november 1933. Han var Augusts och Annies fjärde barn och familjen utökades fyra år senare med barn nummer fem, som i dag också är den enda som finns kvar i livet. Familjen flyttade år 1946 till Länglingen. Einar och hans yngre syster gick i skola i Fagerdal och de var inackorderade på en herrgård i Ede.

Einar lämnade tidigt hemmet för att söka arbete och bilintresserad som han var så fick han anställning på verkstaden i Hammerdal. Värnplikten gjorde han inom flottan, något som han många gånger berättat om med stolthet.

Einar träffade i unga år sitt livs kärlek, Astrid Kristina Nilsson från Lorås och de ingick äktenskap 1956. Året därpå, 1957, föddes deras första barn Kurt och nästa år 1958 föddes dottern Ulla.

De hade då flyttat till Ås och Einar hade fått jobb på en bilverkstad i Östersund. Einar var en omtänksam far och mycket strävsam i ambitionen om att familjen skulle ha det bra, vilket bidrog till att de så småningom kunde flytta till en nyproducerad lägenhet på söder i Östersund. Här växte barnen upp och Einar och Astrid trivdes också bra, men drömmen om ett eget hus fanns hos dem, och den drömmen blev sedermera huset i Brunflo.

Genom kvällsstudier utbildade sig Einar till ingenjör vid sidan av sitt arbete som bilmekaniker på Berners. Efter sin examen blev han anställd på Bilprovningen i Östersund som förste besiktningsman av tunga fordon. Einar var en mycket kunnig, respekterad och aktad man under sina år på Bilprovningen, där han också stannade tills han gick i pension vid 65 års ålder.

Einar hade många intressen i livet och han var lite av en tusenkonstnär, allt kunde han laga och allt gick att lösa. Han var historieintresserad och på äldre dar började han, via datorn, att släktforska och kom långt, ända ned till 1300-talet av sin släkts historia. Detta gjorde att han hittade kusiner i närmiljö som han inte vetat om men som han tog kontakt med. Han var teknik- och vetenskapsintresserad, följde alla nya rön. Einar var också en samlare av stora mått. Frimärken och mynt fångade hans nyfikenhet så mycket att han var aktiv i Myntklubben ända till sin bortgång.

Det Einar tillsammans med Astrid ägnade mest tid åt, och vad som också kom att vara deras oas, var Astrids föräldrahem i Lorås som de tidigt tog över. Där har de varit små jordbrukare, odlat, plockat bär och restaurerat. Einar och Astrid fick många fina år tillsammans, men det sista året blev tungt för Einar då hans älskade Astrid drabbats av Alzheimers sjukdom, men utan att klaga var han fast besluten att finnas för henne och de klarade av att bo hemma. Einars stora kärlek till och omsorg om Astrid, oss barn och barnbarnen lämnar ett stort tomrum.

Einar kommer alltid att finnas i vårt minne och är för all framtid saknad.

Ulla Stenlund och Kurt Jonsson

Mer läsning

Annons