Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATT: Var ska mineralerna utvinnas om vi säger nej till brytning i Sverige?

Artikel 11 av 39
Planerna på gruvbrytning i Oviken
Visa alla artiklar

Annons

Med beaktande av kommunernas och miljörörelsernas kraftiga motstånd mot all mineralprospektering i hela landet, måste man ställa sig frågan:

Kan överhuvudtaget de berörda riksdagspartiernas och regeringens klimatambitioner, samt arbeten med utvecklingen av grön teknik för omställning och uppbyggnad av hållbara förnybara energisystem, miljövänliga fordon med mera, kunna förverkligas genom vår egen mineral- och metallförsörjning?

När Oviken gick man ur huse – fast uranbolaget ville aldrig öppna en gruva (28 november)

Om vi i Sverige inte är beredda till egna uppoffringar och till att ta ansvar för vår egen miljönota, vem ska vi då parasitera på och utnyttja för vår egen välfärd? De svaga u-länderna som redan nu har mycket stor brist på bland annat dricksvatten?

Sverige besitter, ur ett globalt perspektiv, på betydande reserver av batteri- och energimineraler samt vissa kritiska mineraler och metaller som kan komma att utvinnas även för EU:s interna försörjning och ekonomi.

På grund av det kraftiga motståndet i Sverige mot mineralutvinning, kan det bli så att EU tvingas utnyttja sin rätt, att kräva viss tillhandahållande av Sverige, för EU:s försörjning, i enlighet med avtalet mellan Sverige och EU, vid Sveriges inträde i EU.

Här är mannen som också vill öppna gruva i Oviken: ”Färre människor att ha att göra med där” (28 november)

Även om EU i dag inte har någon gemensam politik för mineraler med gemensam lagstiftning för gruvor, hindrar inte detta EU-kommissionen som har förslagsrätt att ta initiativ. Ett sådant är t ex Råvaruinitiativet (EU Raw Materials Initiative), om bland annat kritiska råvaror, dess betydelse för EU:s försörjning och dess betydelse för hela EU:s samhällsekonomi.

EU:s fortsatta integrationsstrategi kommer också med stor sannolikhet att leda till inskränkningar på Sveriges självbestämmande, bland annat över sina egna el- och mineralresurser, vilket berörs av de många pågående EU-projekt.

INSÄNDARE: Centerpartiet säger nej till vanadinbrytning i Bergs kommun (27 november)

Det är i detta sammanhang viktigt att framhålla att Sveriges berggrund är rik på mineraler som vanligen bildats intill vattenrika bergartssmältor. Sverige är i allmänhet vattenrikt.

Den svenska berggrunden är ganska rik på uranhaltig mineral och det är känt att uran förekommer i över 200 olika mineraler, bland annat i järnmalmer och vanliga basmetaller som aluminium, bly, koppar, krom, mangan, nickel, tenn och zink.

Uran är även bunden till andra metalliska grundämnen som är viktiga för batterier och elbilar. Några exempel på dessa metaller som utvinns ur uranbärande mineraliseringar är grafit, kadmium, kalium, kobolt, lantan, litium och vanadin.

Beträffande energimetaller kan förutom uran och torium även nämnas uranbärande icke-metallerna brunkol och stenkol.

Brytning och deponering av uranhaltig mineral och anrikningsrester medför normalt mindre skadliga miljö- och hälsorisker än till exempel brytning, utvinning och lagring av arsenik, antimon och kvicksilverrik sulfidmalm, som framför allt bryts och utvinns i Skelleftefältet Västerbotten och i Aitikgruvan Norrbotten.

INSÄNDARE: V: Förbjud brytning av vanadin i alunskiffer (26 november)

Alla nu berörda producerande svenska gruvföretag säljer eller exporterar sina slutprodukter, utan att explicit extrahera till exempel uran ur koncentratet.

Enligt SGU, Sveriges geologiska undersökning, finns bara cirka 9 000 hektar gruvmark i hela Sverige. Gruvområdena i Aitik och Kiruna, som är störst, uppgår tillsammans till 5 100 hektar.

Sverige är ett av länderna i Europa som har flest golfbanor per invånare. Sverige hade 450 golfbanor på sammanlagt 30 000 hektar år 2009 och nya banor fortsätter att etableras (miljönytta.se). Sverige använder för närvarande ungefär 35 000 hektar för golfbanor.

Med beaktande av ovanstående avsätts i Sverige betydligt mindre markområden för gruvverksamheter, som skapar jobb, lokal tillväxt och exportinkomster, än som avsätts för förströelse i form av golf (ledare i NSD 26 november).

C-E Simonsbacka, ingenjör och f d managementkonsult till gruvföretag med gruvverksamheter i Sverige, Västafrika och Sydamerika

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons