Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Jonas lugnade Måns

Ögonblicket när han fick beskedet om sonens diagnos kunde han bara fokusera på barnpsykologens perfekt klippta och knallröda pagefrisyr.

Annons

Vad hon sade gick inte in, hans hjärna gjorde sitt bästa för att på autopilot skydda honom mot något han inte ville höra, genom att fokusera på något helt annat.

Och just sådana psykologiska reaktioner, fördomar och andra skyddsmekanismer är som alltid tacksamma för den som gör standup.

– Ståupparens mest klassiska trick är att inleda med snack om skillnader mellan manligt och kvinnligt, det är något som alla i publiken kan referera till.

Men efter åratal med standup var Måns redo för nya utmaningar. När verkligheten trängde på ville han hitta sätt att göra en föreställning med allvarlig botten men som också gick att skratta åt:

– Att stå på scen och vara präktig håller inte många minuter. Handikappföredrag blir sällan kul. Och frågan är vad man får och kan skämta om. Jag anser ju att skrattet är vårt sätt att både skydda oss och lätta på trycket.

För att få hjälp med framställningen har han anlitat Jonas Gardell som regissör, en man som har lång erfarenhet av att förpacka allvarliga ämnen så att vi kan skratta och samtidigt inse att skämten vilar på en mörkare botten.

Så vad tillförde Gardell?

– En mycket viktig sak var att lära mig att våga vila i texten. Som färsk ståuppare blir man lätt panikslagen om publiken inte omgående skrattar åt varje skämt - och då börjar man prata allt fortare för att jaga de där skratten.

– Jonas har lärt mig att våga gå ner i varv, ta det lugnt och använda pauserna. De kan vara oerhört effektiva, om man lär sig hantera dem.

Han lyckades lugna ner dig?

– Lite så, ja. Och det är jag oerhört tacksam för.

Innan dess hade han erfarenhet av att hålla föredrag dagtid som annonserats som "skrattfest", något som lätt ger förväntningar som är omöjliga att leva upp till.

Nu slipper han dessutom dra skämt om dokusåpakändisar och kan närma sig ämnen som berör, inklusive självupplevda dråpliga situationer som autismen bjuder på.

Som när en tutande glassbil närmar sig och pappa Måns frågar den autistiske och mycket bilintresserade Viggo vad det är för bil - och pojken lugnt svarar att det är en Mercedes 350 Di...

Alltså att se det roliga också i de mest vardagliga situationer.

• Måndag 18 november Storsjöteatern 19.00