Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kärt återseende för kraftverksbyggare

Bygget av kraftverksdammen i Rätan påverkade många människors liv.
– Vi har inte setts på 50 år, säger Rosmarie Öberg.

Annons

Hösten 1964 startade bygget av kraftverksdammen i Ljungan, mellan Handsjön och Rätan. Ett bygge som kom att förändra livet för många av de inblandade.

– Att få vara med om bygget av dammen som ung ingenjör var fantastiskt och det har präglat hela mitt liv. Jag träffade ju min fru här.

Det berättar Ingvar Haraldsson som tillsammans med de gamla kollegorna Ivar Leek och Ove Jonsson i måndags ordnade en återträff för de gamla kraftverksbyggarna. Och det blev många ryggdunkar, uppsluppna leenden och kära återseenden för de 113 inbjudna.

– De flesta av oss har inte sett varandra på 50 år, säger Ivar Leek som minns bygget med blandade känslor.

– För mig var bygget av kraftverket i Rätan mitt första jobb som nybakad ingenjör. Jag minns att det var tuffa nattskift med betonggjutning och byggfläktar som krånglade i den stränga vinterkylan.

Den stora kraftverksdammen som byggdes tvärs över Ljungan innebar inte bara karriärmöjligheter för Ivar Leek utan den fick även andra konsekvenser.

– Jag växte upp bara 9 kilometer nedströms kraftverksdammen. När den byggdes försvann de fina forsarna där jag fiskade som barn och bäcken vid barndomshemmet sinade.

Ett kraftverksbygge på 1960-talet var en mansdominerad miljö och de få kvinnor som arbetade här återfanns på kontoret, i telefonväxeln eller på mässen. Ingrid Mattson minns dammbygget med glädje.

– Jag jobbade åt min mamma som hade matserveringen i mässen. Det var en rolig tid med mycket folk och mycket mat. Med alla gubbar på bygget var jargongen hård och jag vart stor i truten, jag var tvungen att försvara mig och det var bara att hänga på. Och jag minns att det var långa arbetsdagar, det var ingen ordning med det på den tiden.

I Sverige finns cirka 1500 dammar och flera av dem läcker. När de byggdes för 50 år sedan visste man inte riktigt hur man skulle få dem att hålla tätt i hundratals år och man underskattade mängden vatten vid extrema flöden.

Från Svenska Kraftnäts sida, den myndighet som samordnar dammsäkerheten i landet, säger man att en del detaljer skulle ha gjorts annorlunda om dammarna byggts i dag.

Den solida betongdammen i Rätan har hittills varit tät och Björn Froste, som var en av de ansvariga ingenjörerna på bygget för 50 år sedan, är inte orolig.

– När vi lämnade över dammen 1968 var det en fin damm.