Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kommer mörkade örnrapporten att krävas in?

Länsstyrelsen tvekar inför att kräva in den mörkade örnrapporten som gjordes innan vindkraftparken Mullberget fick sitt tillstånd.
– Det måste finnas ett skäl till varför vi skulle behöva den, säger Marina Wallén Mattsson, chef för miljöskydd.

Annons

Mullberget invigs i sommar. Då är det nästan fyra år sedan Svenska Vindbolaget, nuvarande Eolus Vind, ansökte om projektet.

Erika Holgersson var länsstyrelsens handläggare och minns att såväl naturskyddsenheten som miljöskyddsenheten ansåg att bolagets miljökonsekvensbeskrivning var tillräcklig. Trots att det uppenbart saknades en örninventering. Allt gick fort för att vara ett vindkraftärende, säger hon.

– Vi begärde aldrig någon kompletterande örninventering. Vi tyckte att underlaget var tillfyllest. Men det har hänt mycket sedan dess. Runt 2010 var det en extrem hajp kring alla ansökningar som kom. Hade man vetat allt man vet nu hade det sett annorlunda ut. Nu begär vi alltid in inventeringar, säger hon.

Hade en inventering begärts hade det kommit in en. En sådan fanns, gjord på uppdrag av bolaget.

I går berättade inventeraren Jan-Erik Öhlén i Handsjöbyn vad han såg när han var ute och spanade på uppdrag av det sökande bolaget. Ett örnpar som förberedde sin häckning.

Men rapporten lämnades aldrig in. Den finns inte i handlingarna vid länsstyrelsen och den ingick med andra ord inte i beslutsunderlaget.

Det är inte självklart att begära in rapporten retroaktivt, menar Marina Wallén Mattsson, chef för miljöskydd.

– Det är klart att om det finns ytterligare material som rör frågan så borde detta ha lämnats in tillsammans med övrigt material.

Men i efterhand?

– Eftersom det finns ett tillstånd krävs det en domstolsprocess för att riva upp det, och det krävs mycket för att starta en sådan. Och vi får bara meddela förbud och förelägganden som behövs för att domar och andra beslut ska kunna efterlevas. Mer ingripande åtgärder än vad som behövs får inte användas.

Räcker det inte bara med att be om rapporten?

– Vi måste agera som myndighet även om vi bara ringer och ber om den. Vi måste ha ett skäl. Det blir myndighetsutövning.

Vad anser du om att rapporten aldrig lämnades in?

– Det är klart att det inte är bra. Det är konstigt att bolaget inventerar och inte rapporterar om det. Men nu har ju de sålt projektet vidare. De har ju ingen verksamhet längre.

Jämtkraft köpte projektet när alla tillstånd var klara. Vindkraftsparkens vd Melcher Falkenberg anser att det hade varit bra om Jan-Erik Öhléns örninventering hade ingått i beslutsunderlaget.

– Allt underlag som är avgörande i en process ska självklart finnas med, säger han.

Fakta: Örnar och vindkraft

Det finns fåglar som verkar undvika vindkrafttorn och andra som inte gör det. Örnar, vråk och glada hör till de rovfåglar som tycks krocka oftare än till exempel olika hökfåglar. Orsaken är deras sätt att flyga.

Tunga, stora fåglar som manövrerar långsamt löper större kollisionsrisk än andra. Sämst är det om tornen står på åsar och bergryggar.

4 av 10 dödade fåglar under vindkraftverk i Tyskland var i en undersökning rovfåglar.

Förutom kollisionsrisken är också förlusten av boplatser och revir en orsak till varför örninventeringar görs vid ansökningar till vindkraftparker. Att örnar är känsliga för effekterna av detta har att göra med att de blir sent könsmogna och att de inte häckar varje år. De råkar som art därför mer illa ut av störningar än andra.

Med åren har det också visat sig att fladdermöss råkar illa ut av snurrorna. De dras mot tornen eftersom det samlas insekter där.

Källa: Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss, 2011. Naturvårdsverket.