Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kommunen slutar driva tre fritidsgårdar

Från 1 augusti kommer fritidsgårdarna i Lit, Valla och Lugnvik inte längre att drivas av kommunen. I stället ska lokala föreningar stå för driften.
– Jag tror att detta är en bra utveckling och hoppas att det ska ge mer till barn och unga, säger Björn Sandal (S) ordförande i Barn- och utbildningsnämnden.

Annons

Det var i höstas som fyra av kommunens sju fritidsgårdar lades ut på anbud. Nu står det klart att tre av gårdarna kommer att övergå till föreningsdrift från och med 1 augusti.

– Vi är överrens med föreningarna och ska skriva under papperna i veckan, säger Bengt Funseth, verksamhetschef för kommunens fritidsgårdar.

De föreningar som har visat intresse för de aktuella fritidsgårdarna är följande: Valla – Frösö IF, Lit – Byföreningen och i Lugnvik kommer Föreningsrådet som tidigare har drivit fritidsgården att återta driften. Även Lillsjöns fritidsgård lades ut på anbud i höstas, men Sensus som först visade intresse tackade efter förhandlingar om ersättning nej.

Kommunen kommer att betala föreningarna ersättning för att driva fritidsgårdarna motsvarande vad driften har kostat föregående år.

– Det här görs inte för att spara pengar utan för kommunen ligger kostnaden på ungefär samma nivå. Det handlar om en knapp miljon per fritidsgård, säger Björn Sandal (S), ordförande i Barn- och utbildningsnämnden.

Enligt Björn Sandal finns ingen ekonomisk vinning, vare sig för kommunen eller för föreningarna, att hämta i och med förändringen.

– Det här handlar ju inte om några vinstdrivande företag. Men det går att räkna vinster på olika sätt. Vinsten ser jag i att fler vuxna engagerar sig. Jag tror att detta är en bra utveckling och hoppas att det ska ge mer till barn och unga. Det är en vinst både för kommunen och för föreningarna, säger han.

Sedan tidigare finns en föreningsdriven fritidsgård i kommunen, Parkgården vid Parkskolan som drivs av föreningen IFK Östersund.

– Vi tror att föreningar kan komplettera på ett bra sätt och ge en breddad ungdomsverksamhet. De har möjligheter att engagera ideella krafter på ett annat sätt än kommunen. Samtidigt kan föreningar söka ekonomiskt stöd vilket inte en kommun kan.

• Kritiker menar att likvärdigheten mellan olika stadsdelar riskeras i och med förändringen. Hur ser du på det?

– Det är klart att det skiljer sig. Det gör det redan i dag. Alla ska inte ha samma koncept utan varje verksamhet måste formas utifrån personalen och ungdomarnas krav. Mångfald är viktigt på varje gård men också mellan gårdarna.

Någon risk att samordningsvinster gällande personal och aktiviteter försvinner ser han inte heller.

– Jag ser inte den problematiken. Det kommer finnas flera möten för samordning och det har fungerat bra hittills även med Parkskolan.

I upphandlingsavtalen mellan kommunen och föreningarna finns också krav på bred verksamhet, att föreningarna tar över befintlig personal i minst ett år och att verksamheterna uppfyller rådande kvalitetskrav. Avtalen gäller i tre år.

• Kommer fler fritidsgårdar att läggas ut på anbud framöver?

– Ja, varför inte? Men det är inget som finns planerat i dagsläget, säger Björn Sandal.