Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kompensera vattenkraftskommunerna

Energikonsumtionen i världen ökar stadigt och den ­trenden kommer att fortsätta. Man räknar med att jordens­ befolkning kommer att fördubblas inom 150 år. Lägg därtill att konsumtionen per person ökar kraftigt.

Annons

Elkonsumtionen per person är i dag ungefär jämbördig i Sverige, Norge, Island, Finland, USA och Kanada. Vår konsumtion per person ligger på 15 000–30 000 kWh per år, offentlig konsumtion är då inräknad. Inom OECD ligger snittet på cirka 9 000 kWh.

Däremot har vi vissa utvecklingsländer där konsumtionen ligger på under 100 kWh/person. Allt tyder på att den globala konsumtionen kommer att öka kraftigt.

Långsiktigt är det sol, vind och vatten som vi får förlita oss på. Miljövänlig och återvinningsbar. När vattenkraftsutbyggnaden pågick skapades många arbetstillfällen i bygderna, i många av de små kommunerna rådde rena "Klondyke-stämningen". Infrastruktur, omsorg, utbildning och vård byggdes ut för en ökande befolkning. Men efter byggtidens slut kom baksmällan, den kommunala organisationen blev för stor.

Det statliga utjämningssystemet räcker inte till för att glesbygdskommunerna ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar som storstadsregionerna.

Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner (FSV) anser att det är en rättvisefråga att vattenkraftskommunerna och berörda bygder erhåller del av vattenkraftens värde, eftersom miljöer och naturresurser tagits i anspråk. Då vattendomarna en gång för länge sedan fastställdes, värderades inte miljöintrånget och vilka konsekvenser de skulle föra med sig. I dag gäller helt andra värderingar och principer.

Det finns inom några regioner en liten så kallad bygdepeng för vattenkraft som totalt uppgår till 120 miljoner krornor per år, vilket motsvarar endast 0,18 öre/kWh vid en årsproduktion av 66 tWh. Det är endast småpengar i sammanhanget. I Norge har man en modell som årligen ger vattenkraftkommunerna 5,4 öre/kWh.

I år tar svenska staten in 3,8 miljarder kronor i fastighetsskatt från vattenkraftsanläggningarna, varav 3,4 miljarder från de sju nordligaste länen. Från och med 2014 höjs förmodligen beskattningen till cirka 5,7 miljarder (9 öre/kWh). Det finns verkliga argument till varför FSV anser att de kommuner som släppt till naturresurser bör få en årlig kompensation för detta.

Ingvar Persson (M)

Bollnäs, ordförande, Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner

Maria Söderberg (C)

Krokom

Lisa Sallin (M)

Krokom

Rolf Lilja (S)

Krokom

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel