Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Konsumentkollektivet fårstå tillbaka i ny elnätsdom

Räkna med dyrare elnätsavgifter, men ändå inga akuta chockhöjningar. Det är kontentan av onsdagens utslag i Förvaltningsrätten som i 87 separata domar går lika många elnätsbolag till mötes medan Energimarknadsinspektionen, (EI) får pisk på i princip alla punkter.

Annons

Jämtkraft är ett av 87 bolag som prövats. För åren 2012-2015 begärdes drygt 1,9 miljarder kronor i intäktsram för deras elnät. Energimarknadsinspektionen, (EI) gick med på drygt 1,4 miljarder. Jämtkraft överklagade och nu fastställer förvaltningsrätten nivån till 1,89 miljarder.

Teoretiskt öppnar det för kraftfulla höjningar av nätavgifterna de kommande åren. Men det är osannolikt. Det vore som att öppet mucka gräl med kundkollektivet och det vill nog inte det kommunägda elbolaget, även om det kan kittla att hitta ytterligare intäktsmöjligheter.

Speciellt ett valår vore det knappast klokt, för även om det påstås vara vattentäta skott mellan Östersund, Åre och Krokoms kommuner och dess dotterbolag Jämtkraft, har naturligtvis en styrelse som i huvudsak består av politiker, trots allt sista ordet. Men vissa smärre höjningar får vi nog räkna med, bara i höstas höjdes nätavgiften med fem procent.

Totalt för hela Sverige handlar domstolsutslaget om ytterligare 28 möjliga intäktsmiljarder för de 87 prövade elnätsbolagen under 2012–2015.

Från motparten EI lät det i onsdags eftermiddag så här: "En katastrofdom, vi överklagar". Generaldirektör Anne Vadasz Nilsson har haft konsumentperspektivet för sina ögon, något som förvaltningsrätten varit iskall inför.

Tvärt om konstaterar domstolen att konsumenternas lagstadgade rätt avseende låga elnätspriser försvann redan efter 2002. Det var då den nya lagen trädde i kraft och utifrån den tog förvaltningsrätten i Linköping nu sitt stöd.

I grunden handlar det om vad elnätsbolagen kan tänkas få ta betalt för sina tjänster kontra en skälighetsprincip för oss kunder. Energimarknadsinspektionen har inte kategoriskt avfärdat bolagens rätt till skälig ersättning för investeringar och reinvesteringar i sina nät men velat använda en övergångsmetod utslaget över 16 år för full kompensation. Mot det har elnätsbolagen protesterat högljutt och förvaltningsdomstolen gav bolagen rätt.

Domen är alltså tydlig i så måtto att konsumentkollektivet vackert får ta minst ett kliv tillbaka, vilket också kan tolkas som att taxorna framåt riskerar bli högre.

Vattenfall talade i går om måttliga höjningar. EON uttalade sig i en artikel i SvD på onsdagen och aviserade noll i högre nätavgift, oavsett domstolsutslag. Deras kommentarer kan snarare ses som att bolagens taktik – i alla fall de större – mer kan handla om affärsstrategier, där lägre elnätsavgifter faktiskt kan bli en kunddragare, ungefär som bankernas räntekrig.

Men först ska den juridiska nöten knäckas vidare, nästa gång i högre instans och innan sista domstolsutslaget fallit får inga bolag höja utifrån de tilldelningar som förvaltningsrätten i Linköping presenterade i går.