Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Köpte tjänster av sig själva: Friskolan John Bauers ägare stäms på miljonbelopp

/
  • Den svenska friskolekoncernen John Bauers ägare kom över flera miljoner  i norska statsbidrag genom att sälja tjänster till sig själva.

John Bauerkoncernens ägare använde norska statsbidrag till att köpa tjänster av sig själva. Nu krävs de på miljonbelopp av norska staten.

Annons

Norge tillåter inga vinster från friskolor. Men en utredning som norska Skolverket, Utdanningsdirektoratet, har gjort, visar att John Bauerkoncernens ägare mjölkat sina norska skolor på statsbidrag.

Nu tvingas de betala tillbaka 2,3 miljoner till staten.

John Bauer är Sveriges största gymnasiekoncern med 12 500 elever på 30 orter i Sverige, däribland Östersund. För sju år sedan gjorde grundaren och dåvarande ägaren Rune Tedfors ett försök att etablera skolor i Norge. Satsningen blev ett fiasko. Det fanns planer på 16 skolor, men Tedfors hann bara starta två innan regeringen stopp- ade fler friskoleetableringar.

John Bauerkoncernen ägs numera av ett danskt riskkapitalbolag, men det är de tidigare ägarna som får stå för efterräkningarna från den norska skolsatsningen.

Bakgrunden är den norska friskolelagen, som förbjuder all vinstdriv- ande skolverksamhet. Aktieutdelningar är inte tillåtna. Alla skatte- pengar och elevavgifter som betal- as ut ska ”komma eleverna tillgodo”.

Utdanningsdirektoratet menar att John Bauers ägare kommit över stora summor pengar som skulle ha gått till undervisningen genom att låta skolorna köpa tjänster av bolag som de själva kontrollerar.

En av delägarna, Kåre Syltebö, hyrdes in som rektor för gymnasieskolorna i Bergen och Oslo för 150 000 kronor i månaden.

Samtidigt ägde han en egen rekryteringsfirma. Genom den fick han närmare 1 miljon kronor för olika rekryteringsuppdrag, trots att han varken hade utbildning eller erfarenhet av rekrytering.

– I de positioner han satt i kunde han köpa tjänster av sig själv till ett dyrt pris, säger Håvard Tvinnereim, avdelningsdirektör på Utdanningsdirektoratet.

Inom loppet av ett par år drog Syltebö in 4 miljoner norska kron- or från friskolorna i det egna bolag- et Skolekompaniets namn.

Ägarna lät skolorna, utan upphandling, skriva avtal om olika tjänster som de egna bolagen skulle leverera. Ibland var uppdragen diffust formulerade. I ett fall skulle Skolekompaniet vara ”diskussionssparringpartner med skolans ledning”. Bolaget fakturerade 650 000 kronor under ett års tid för tjänsten, men ägarna lyckades aldrig förklara vad sparringen bestod i.

Ett annat exempel var när Skolekompaniet skickade en räkning till gymnasieskolan i Oslo på 160 000 kronor för hjälp med att upprätta ett hyreskontrakt. Men hyreskontraktet var undertecknat flera månader tidigare, dessutom med ett annat bolag.

Utdanningsdirektoratet stämde John Bauers ägare på 7 miljoner kronor, dels för tjänster som skol- orna fick betala ett kraftigt överpris för, dels för tjänster som aldrig blev utförda.

Strax innan rättegången kom parterna överens genom en förlikning i Oslo tingsrätt. Enligt den ska Rune Tedfors och hans kompanjoner betala tillbaka 2,3 miljoner till norska staten.

– Mer bedömde vi inte att vi hade möjlighet att få ut. Det viktiga för oss var principen, att statuera exempel, säger Håvard Tvinnereim.

John Bauer-skandalen har fått den norska skolmyndigheten att inrätta en egen enhet för granskning av privatskolor. De är nyligen klara med en genomgång av skolornas årsrapporter.

– Det är många av dem som har dålig kontroll på sin ekonomi. 170 skolor har brister som de måste rätta till, säger Håvard Tvinnereim.

Finns det fler ägare av privatskolor som försökt gå runt friskole- lagen för att tjäna pengar?

– Vi har hittills inte hittat någon motsvarighet. John Bauer är unikt.

Annons