Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Korkat att införa en ologisk kemikalieskatt utan effekt

1000 jobb riskerar att försvinna när regeringen jagar tvättmaskiner.

Annons

Den svenska stormaktstiden upphörde redan på 1700-talet. Men självbilden ligger kvar och lurar. Ibland blommar den också ut.

Som när Sverige 1980 bojkottade Coca Cola under fyra dagar i protest mot en förlorad facklig strid i Guatemala. Bojkotten hade (naturligtvis) ingen effekt på Coca Colas produktion och bolaget kunde fortsätta med sin verksamhet. Trots den korta och begränsade exportförlusten till Sverige.

Den senaste stormaktstendensen är regeringens förslag om en ny kemikalieskatt. Syftet är att fasa ut flamskyddsmedel från samtliga elektronikprodukter som säljs på den svenska marknaden. Förslaget är dock både ologiskt och verkningslöst. Att skatten beräknas fylla på statskassan med 2,3 miljarder kronor har däremot säkert viss betydelse i sammanhanget.

Problemet är att det inte finns några elektronikprodukter eller vitvaror som saknar flamskyddsmedel. Den som vill ha en flamskyddsfri tvättmaskin får alltså införskaffa en tvättbalja i ek. Ologiskt nog ska skatten beräknas utifrån varans vikt – inte mängden flamskyddsmedel som den innehåller. Det innebär att svenska butiker över en natt kommer tvingas höja priset på vitvaror med ungefär 320 kronor. Samtidigt kommer nätbutiker slippa skatten på sina butiker, eftersom de flesta är registrerade i utlandet. Med det blir kemikalieskatten ytterligare ett hinder som försvårar konkurrenssituationen för butikshandeln. Branschen räknar nu med att 1000 arbetstillfällen riskerar att gå förlorade som en följd av tappat konkurrens gentemot näthandeln.

Kemikalieskatten är poänglös av samma skäl som den svenska bojkotten av Coca Cola inte hade någon effekt. Tillverkningen av allt ifrån mobiltelefoner till spisar och tvättmaskiner sker inte mot en svensk marknad med särskilda lösningar för svenska konsumenter utan mot en global marknad och global konsumtion. Globala teknikjättar kommer inte fasa ut flamskyddsmedel från sina produkter på grund av en dryg svensk miljöskatt. Det blir ett myggbett på tillverkarnas bokföring. Däremot sätter det sår i butikshandeln som inte kan välja flamskyddsfria produkter så länge som konsumenterna inte är villiga att återgå till den där tvättbaljan.

Om regeringen vill vara en stormakt i miljöpolitiken då måste man arbeta utifrån smartare verktyg. I stället för kemikalieskatt borde man jobba för en EU-gemensam reglering. Ett förbud mot användandet av flamskyddsmedel i produkter som säljs i EU skulle omfatta en marknad med mer än 500 miljoner konsumenter.

Ett underlag som skulle få tillverkarna att agera.

Annons