Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kostnad: 23 miljoner om året

Snart invigs Östersund Arena. Totalt kostar arenan ungefär 23 miljoner kronor per år för skattebetalarna – men var de pengarna kommer ifrån är svårt att säga.

Annons

Pär Jönsson (M) är oppositionsråd i Östersunds kommun och han får frågan om hur den årliga kostnaden för arenan egentligen påverkar den övriga ekonomin i kommunen.

– De här nya kostnaderna är ju pengar som kommunen måste betala ut. Och det är kommunfullmäktige som delar ut pengar till nämnderna.

Vad är det som får stryka på foten?

– Det får vi ju se när budgeten läggs. Just nu är Björn Sandal ute på turné och pratar om besparingar i skolorna. Man kan inte säga att just den och den miljonen till arenan är sparad på skolan, men någonstans ska ju pengarna tas ifrån. Kommunen har inte höjt skatterna och därmed inte intäkterna, säger Jönsson och tydliggör att han själv inte vill se någon skattehöjning utan bara pekar på fakta.

Han tycker att kommunen borde sätta skolan och äldreomsorgen främst, bland annat därför att kommunen där har ett statligt krav på att leverera det till medborgarna.

– Det blir en konkurrens mellan de här sektorerna. Blir det pengar över kan de gå till kultur- och fritidsverksamheter, säger Jönsson.

Karin Thomasson (MP) är kommunalråd och även ordförande i nämnden som ansvarar för Östersund Arena, kultur- och fritidsnämnden.

– För det första så är det sant att allt under kultur- och fritidsnämnden hör till det som är frivilligt för kommunen, utom bibliotek. Samtidigt har vi ett ansvar att ge goda möjligheter för kultur- och fritidsverksamheter. Vi vill ju att folk ska tycka att det är kul att bo i Östersunds kommun.

– För det andra var inget parti emot arenabygget, däremot var vi oeniga om placeringen.

Kultur- och fritidsnämnden får utökat utrymme för arenakostnaden i sin budget.

– Vi behöver inte spara någonting i nämnden för att vi har arenan, säger hon.

Men om den nämnden får mer måste ju de andra få mindre. Var tas pengarna ifrån?

– Det går inte att säga. Vi ser ju hur mycket varje nämnd äskar, men barn- och äldreomsorgen får ju också pengar ut efter demografi, alltså hur många elever och brukare de har.

– Skolnedläggningar, till exempel, måste man koppla till att det blir färre barn i kommunala skolor och fler i privata. Många vill göra den kopplingen till arenan, men det tycker jag är ett lättköpt argument.

Så om arenan inte hade byggts, då hade inte de 260 miljonerna kunnat gå till skolan i vilket fall?

– Nej, för det hade funnits andra angelägna investeringar. Nämnderna har önskelistor på vad de vill göra. Vi försöker skilja på investeringsbudget och driftsbudget, säger Karin Thomasson och påpekar att Östersunds kommun har en total budget på knappt 4 miljarder.