Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Köttimport slår ut de norrländska bönderna

Importen av kött slår ut det svenska lantbruket. För första gången ligger Sveriges självförsörjningsgrad på kött under 50 procent.

– Även mjölkbönderna drabbas. Det är en tragisk utveckling, säger Ann-Sofie Stark på Hushållningssällskapet i Västernorrland.

Annons

Det går utför med svenskt kött. Nöt, gris och lamm förlorar stadigt marknadsandelar. Sämst går det för det inhemska nötköttet.

– Väldigt många går nu på gränsen för vad de orkar. Bönderna får inte tillräckligt betalt och de kan inte hela tiden stoppa in pengar i verksamheten, säger Ann-Sofie Stark.

Men det som gäller för köttproducenterna gäller i ännu högre grad för mjölkbönderna.

– En stor del av det kött vi äter kommer faktiskt från mjölkkor som gått till slakt, säger Ann-Sofie Stark.

– Mjölken är ryggraden i Västernorrlands jordbruk. Kringverksamheter som foder, veterinärer, transport, maskin och mycket annat är direkt beroende av mjölkgårdarna för sin överlevnad. Det berör hela samhället.

I samband med inträdet i EU öppnades gränserna. Sverige förlorade möjligheten att upprätta handelshinder.

– Det finns inga styrmedel kvar, säger Ann-Sofie Stark.

– Fram till 1990 fanns en politisk konsensus att Sverige skulle klara sin självförsörjning i händelse av kris. Men i dag bryr sig politiken inte om självförsörjningsfrågan, det finns varken politisk vilja eller förmåga att lösa problemet.

Ann-Sofie Stark tror inte att marknaden är svaret.

– Grossister och stora butikskedjor – deras jobb handlar om att tjäna pengar. Om de kan köpa en billig råvara i Tyskland och sälja den under eget märke här i Sverige så gör de det.

Och den förtjänst som lantbrukarna gör äts upp av en rad fördyringar.

– Sveriges miljötänk, djurskydd och regler – i och för sig superbra – leder till avgifter, straffavgifter, krav och restriktioner som är oerhört kostnadsdrivande.

Med den andra handen importeras livsmedel som långtifrån uppfyller svensk lag.

– Det är en moralisk kullerbytta. Vi slår ihjäl den inhemska produktionen, men det dåliga djurskyddet och dåliga miljötänket flyttas bara utomlands eftersom vi ändå vill äta kött. Problemen hamnar bara någon annanstans. Och miljöfrågan – den är global, inte regional.

Igenväxande landskap är bara en av konsekvenserna.

– Om Sveriges framtid ska ligga inom turism och besöksnäring vill de knappast se skog och igenvuxna åkrar. Vi har ett jättedilemma här.

Konsumentmakten är en faktor som ännu inte är tillräckligt stark.

– I den bästa av världar har vi väldigt medvetna konsumenter som är beredda att betala litet mer för svenskt och norrländskt. Men den köpkraften är fortfarande inte så stark.

En avstängningssituation, där gränserna stängs för livsmedel på grund av till exempel smitta eller en ekonomisk kris där exportländerna behåller sina livsmedel, skulle ge effekt.

– Då skulle priserna höjas och den svenska matproduktionen komma i gång.

I Hocksjön, utanför Ramsele, har Håkan och René Stenklyft varit köttbönder i 13 år.

– Utomlands har de andra regler som gör produktionen blir billigare. Fixerade djur, trånga boxar, mycket antibiotika, sämre djurskydd. Importerat kött borde omfattas av svensk lag, då skulle svenskt kött ha en chans, säger Håkan Stenklyft.

– Men det är kunderna som bestämmer hur stor efterfrågan är. Och skulle vi få upp kundantalet skulle priserna sjunka.

Artikeln kommer från allehanda.se och är skriven av Katarina Östholm.