Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kraftföretagen gör inte miljöförbättringar frivilligt

Jämtkraft ondgör sig över Vattenverksamhetsutredningens förslag till omprövning av tidigare tillståndsgiven vattenkraftverksamhet.

Annons

Som tidigare anställd vid länsstyrelsen med ansvar för miljövården i länet, har jag som sakkunnigt biträde till kammarkollegiet deltagit i flertalet huvudförhandlingar om utbyggnaden av vattenkraften i länet från 1970 och fram till pensioneringen 1998. Efter det har jag varit sakkunnig i miljödomstolen.

Enligt den lagstiftning som gällde då och fortfarande gäller, handlade miljöprövningen uteslutande om landskapsvård och fiske.

Fiskefrågorna hanterades av dåvarande fiskeristyrelsen, som hade till uppgift att redovisa skada på fisket och vilka kompensationsåtgärder som borde utföras.

Fiskeristyrelsen hade särskilda utredningskontor för dessa uppgifter som finansierades av kraftintressenterna. Denna koppling har sannolikt medfört att fiskeintressena inte fått den bevakning som varit önskvärd vid huvudförhandlingarna.

Jämtkraft påstår att en omprövning av tidigare verksamhet skulle vara ett hot mot vattenkraftens framtid. Det är lika verklighetsfrämmande som skogsbrukets påstående att ett förbud mot hormoslyrbekämpning av löv skulle innebära slutet på svenskt skogsbruk. Verkligheten har blivit en annan. Numera är lövmassaveden värdefullare än gran och tall.

Nuvarande lagstiftning ger inte ger möjlighet att ställa de krav på miljöanpassning som det moderna samhället har anledning att kräva. Vilja till självrannsakan saknas hos kraftföretagen.

Jag kan exemplifiera detta med den prövning som ägde rum när det gällde ombyggnaden av kraftverket i Billstaån. Jag var vid detta tillfälle anlitad av Miljödomstolen som sakkunnig. Den allt överskuggande miljöfrågan i detta ärende gällde utbyggnaden av en fisktrappa.

Jämtkraft ansåg inte att utbygganden av fisktrappan kunde krävas inom ramen för miljöprövningen och motsatte sig detta. Åtgärden skulle inte medföra något bortfall av energiproduktion eftersom nuvarande minimitappning var tillräcklig för att hålla fisktrappan med vatten.

Domstolen var enig om att en utbyggnad av fisktrappa borde göras, men att detta inte kunde krävas med stöd av nuvarande lagstiftning. Jag och Olle Nord redovisade avvikande mening över domstolens beslut.

Ärendet prövades också i högre instans men domstolens utslag stod fast.

Jag tolkar detta som att det inte finns någon frivillighet hos kraftintressenterna att utföra rimliga miljöförbättringar i befintliga kraftverk. Därför krävs en lagstiftning som ger samhället möjligheter att ställa berättigade krav. Det kan gälla fiskvandring, tappningsbestämmelser, oljehantering med mera.

Samhället saknar också möjligheter att bedriva en aktiv tillsyn när det gäller driften av enskilda kraftverk eftersom driftverksamheten inte prövats utifrån miljösynpunkt. Det är därför angeläget att miljövillkor ställs för kraftverkens löpande drift.

Om ingenting görs i denna fråga finns stor risk för att EU agerar och ställer krav på Sverige när det gäller vården av vattenmiljön.

Mats Deltin

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel