Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kraftig minskning av rovdjur i landet

Nu ska landets rovdjursstammar minskas.

Och det rejält.

Det kommer riksdagen att besluta om i dag.

Annons

Det är regeringens proposition " En hållbar rovdjurspolitik" som ska behandlas och den kommer att antas då Sverigedemokraterna meddelat att man kommer att rösta för förslaget i sin helhet.

Regeringen har också förhandlat med Socialdemokraterna som tycker det är myndigheter och inte politiker som ska bestämma miniminivåer för antalet rovdjur.

– Vi var beredda att acceptera regeringens modell för att få en bred överenskommelse men vi blev inbjudna till samtal fem i tolv och i förhandlingens slutskede valde regeringen att stå fast vid sin proposition, avbryta förhandlingen och avvisa en bred överenskommelse, säger riksdagsledamoten Matilda Ernkrans (S).

I propositionen finns siffror på hur många vargar, björnar, lo, järv och kungsörnar det ska finnas för att respektive art ska ha gynnsam bevarandestatus som det kallas.

Det finns något som kallas MVO och som betyder minsta livskraftiga population. Den beskriver den lägsta nivån i antal individer för att risken att arten dör ut inom 100 år är mindre än 10 procent. Regeringen säger sig ha utgått från en risk på mindre än 5 procent i det lägsta antalet rovdjur av varje art som anges i förslaget.

Man anger miniminivåer i intervaller. Detta för att rovdjursförvaltningen ska kunna vara flexibel och ändras om så krävs.

Regeringen konstaterar också att det krävs regelbundna inventeringar av både bytesdjur och rovdjur för att förvaltningsplanerna ska kunna ändras efter hand.

Naturvårdsverket ska fortfarande ha det övergripande ansvaret för rovdjursförvaltningen men regeringen ska verka för att den blir mer regional.

Från och med nästa år kommer också länsstyrelserna, utan att behöva ta kontakt med Naturvårdsverket, kunna besluta om skyddsjakt.

I dagens beslut finns ett uppdrag till Viltskadecenter att analysera hur rovdjursangrepp påverkar landsbygdsföretagens ekonomi.

Regeringen befarar att landsbygden kan bli mindre attraktiv om rovdjuren är många. Färre bytesdjur och svårt med löshundsjakt kan leda till lägre arrenden och sjunkande fastighetspriser.

Regeringen skriver också det är en stor utmaning att få till en balans mellan bevarande av rovdjursstammarna och hänsyn till de människor som bor i rovdjurstäta områden.

Rovdjursförvaltning kostar staten omkring 160 miljoner kronor varje år och som exempel nämns att arbetet med den så kallade Junselevargen hittills gått loss på 7 miljoner.

När det gäller rennäringen konstaterar regeringen att rovdjuren orsakar stora problem.

Målet i dagens beslut är att maximalt 10 procent av renantalet i en vinterhjord får bli rovdjursmat.

Den statliga ersättningen för rovdjursrivna renar var 1990 19 miljoner kronor. 2012 var siffran 63 miljoner.

– Det här är inte acceptabelt. Det måste vara möjligt att bedriva en lönsam och rationell rennäring. Dessutom skapar slakterier och förädling jobb i glesbygd, skriver regeringen.