Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jämtlands största bygge – men vart tar lönerna vägen?

/
  • Längst upp till höger, den rivna gamla kraftstationen. Till vänster NCC:s tjänstemannabaracker. Bakom de nya dammluckspelarna ligger Storsjön och väntar på att få forsa ned i de nya turbinerna. Älven har torrlagts och berget har sprängts bort 32 meter ned på botten för att möjliggöra bygget.
  • Polska byggjobbare på väg från lunchen. Nu fortsätter jobbet. För att komma ned på arbetsplatsen måste de ta en hiss som går över 30 meter ned på botten av den torrlagda älven.
  • Armeringarna går inte att räkna. Här gjuts bottenplattan till den nya turbinen. Orsaken till bygget är att skiffergrunden som den gamla stationen vilade på hade börjat att spricka.
  • Planeringen inför bygget påminner om armeringarna ute på anläggningen. Hundratals post it-lappar sitter uppklistrade i olika färger på en whiteboard i tjänstemanna-baracken.
  • Längst upp till höger, den rivna gamla kraftstationen. Till vänster NCC:s tjänstemannabaracker. Bakom de nya dammluckspelarna ligger Storsjön och väntar på att få forsa ned i de nya turbinerna. Älven har torrlagts och berget har sprängts bort 32 meter ned på botten för att möjliggöra bygget.
  • Adam Gericc skär rödlök och tomat. Det är rast i baracken på kraftverksbygget.
  • Afärschefen för NCC Construction Sverige, Region Norrland, Richard Mattsson. Han förklarar fördelarna med bemanningsföretag.
  • En resväska står packad. Någon är på väg hem.
  • Dariusz Smolak har bott i Sverige i åtta år, han kommer från Polen och jobbar som byggnadssnickare. Han brukar tolka i förläggningen och är upprörd över de villkor som hans landsmän jobbar under. – De säljer sig för billigt, säger han.
  • Plotkarnia - Ljugarbänken. Den står i entrén på förläggningen och här stinker det rök.
  • Så här bor polackerna som lejts in att jobba på sexmånaders-kontrakt för Jämtkraft och NCC. På Frösö Parks vandrarhem bor de två och två, i den gamla flottiljförläggningen.
  • Ständiga långkok. På förläggningen på Frösön där de polska byggjobbarna bor lagas det kycklinggrytor, både mitt på dagen och på kvällen.
  • Michael Czernikowski och Pablo Strepek har just ätit lunch 10 på förmiddagen och tar en kaffe innan de går ut och jobbar igen. De är två av 60 polacker som just nu jobbar i Hissmofors.
  • Ställningarna, armeringarna, reglarna. Bygget av ny kraftstation är ett virrvarr av raka linjer.
  • En polsk anläggningsarbetare murar plattan till turbinen.
  • 32 meter ned i berget under Indalsälven sprängdes ned för att bereda plats åt arbetsplatsen. 130 000 kubik massor skopades ur. Här gjuts plattan till turbinerna.
  • Proportionerna är enorma på byggarbetsplatsen nere i den torrlagda älvfåran i Hissmofors. Betongen sprutas ut från betongbilarna och gjutningar pågår.
  • Inte bara polacker. NCC har också lejt in underentreprenörer på olika moment under bygget av kraftstationen. Här snickrar några av dem intill den nya dammen.
  • En underentreprenör snickrar.
  • Det som ska bli en del av de nya dammluckorna, de gigantiska pelarna, är färdiggjutna. Bygget av ny kraftstation i Hissmofors började förra vintern och beräknas pågå nästa vinter också.
  • Hissmofors har blivit delvis polskt. Bygget av ny kraftstation sätter sin prägel.

Ingen av de 700 arbetslösa byggjobbarna i Mellannorrland fick ­jobbet att bygga Jämtkrafts nya kraftstation i Hissmofors. I stället anlitades ett ­irländskt bemanningsföretag som lejer polska byggjobbare.

– Det fungerar inte. Vi är en massa isolerade män som dricker för mycket, säger Pavel, som tänker bryta sitt kontrakt och åka hem.

Varför han inte får den lön han är lovad har han ingen aning om.

Annons

En polskregistrerad minibuss står parkerad utanför entrén till vandrarhemmet på Frösö Park, den gamla förläggningen för värnpliktiga på F 4.

I trapphuset stinker det rök. Ovanför bänken i entrén sitter en lapp med texten ”Plotkarnia”. ”Ljugarbänken”.

Männen som uppehåller sig en trappa upp i den breda korridoren flyr in i sina rum. Tidningen? En tolk och en reporter! Nej, de vill inte prata.

Det är kväll och de som är hemma är klädda i mjukisbyxor och tofflor. De slutade sitt skift vid 15. De andra är på Hissmofors och jobbar till midnatt.

I det kala köket, utan tecken på några gemensamma middagar, pågår flera långkok. I stora kastruller på spisen puttrar hela kycklingbitar med kryddor och grönsaker. I kylskåpet med glasdörr står Lidl-mjölk, billiga ägg och en burk inlagda gurkor och morötter.

Sextio byggjobbare är inlejda på sexmånaders-kontrakt av det irländska bemanningsföretaget Atlanco/Rimec. Deras uppgift är att bygga ny kraftstation åt NCC som i sin tur är huvudentreprenör åt Jämtkraft. När de åker hem kommer nya.

De flesta är från Polen. De är snickare, betongarbetare och kranförare. En av dem öppnar sin dörr och bjuder in till rummet där en lap-top spelar country.

Kanske är han mindre misstänksam för att han är så väldigt berusad. Han har haft flera timmar på sig efter jobbet att dricka alla burköl som står uppställda på ett bord.

– Atlanco/Rimec? Aldrig mer, säger han och försöker fixera blicken.

Hans kollega går ut i köket. Mannen som vi kallar Pavel har jobbat åt Atlanco/Rimec i Sverige förr. Den här gången är han mer kritisk. Han bryr sig om vad som händer med hans framtida pension eftersom han närmar sig 50, säger han. Ändå – trots att sådant inte fungerar – är lönen bättre än hemma. Det måste vi förstå.

Den svenska överenskommelsen i kollektivavtalet säger att han ska tjäna 147,72 kronor i timmen. Men pengar dras från lönen. Varför känner Pavel inte till, bara att det står ”skatt och sociala avgifter” på lönespecifikationen. Kvar blir ungefär 85 kronor i timmen.

Några fler kommer ut i köket, för att titta till sina grytor och för att diskutera. De blir högljudda. Det var först på plats de insåg att det skulle bli avdrag, säger en. En annan säger att det framgår av kontraktet att de själva ska göra sina skatteinbetalningar hemma i Polen. Varför dras då skatt på lönen? De vet de inte.

Atlanco/Rimec lät höra tala om sig första gången i samband med stora byggen i södra Sverige för ungefär sju år sedan. Citytunneln i Malmö var först. Sedan kom tunneln i Hallandsåsen. Fabriken Borealis i Stenungssund, sjukhus i Borås, Nordstaden i Göteborg, Raketskolan i Kiruna och Filbornaverket i Helsingborg är byggen där bemanningsföretaget har anlitats eller anlitas just nu, nästan alla gångerna av NCC.

Byggnads och Skatteverket har hela tiden varit stridande motpart. Deras tvister med det irländska företaget pågår hela tiden. Byggnads har mött Atlanco/Rimec fem gånger i domstol efter att ha stämt företaget för att ha betalat ut för låga löner och för att ha avskedet folk som gått med i facket.

Atlanco/Rimec har kontrat med sin strategi. Byggnads är fel ute, de stämmer fel företag. Det är ett annat av många dotterbolag som tecknat hängavtal med facket.

Samma strategi användes mot Skatteverket. Det gick inte lika bra. För en dryg vecka sedan vann Skatteverket och Atlanco/Rimec tvingas nu betala sociala avgifter och skatt i efterhand, 11 miljoner kronor, för att ha anlitat folk svart vid byggena i Hallandsåsen, Malmö, Borås och Stenungssund.

För ett år sedan hamnade Hissmofors i samma sällskap. Då togs första spadtaget för den kraftstation som skulle bli nästa stora prestigebygge med NCC och Atlanco/Rimec i centrum.

Den 7 mars 2011 samlades folk från kommun och näringsliv för att fira dagen vid Indalsälven. Förhoppningarna på bygget var stora. Ordern var värd 300 miljoner kronor och ÖP skrev att den lokala byggarbetsmarknaden skulle stärkas.

NCC sa att de räknade med att större delen av jobben skulle göras av företagets personal i länet och i Västernorrland, men att en del nyanställningar också skulle göras.

– Det är inte ofta det byggs kraftstationer, så det är roligt att vi har den kompetensen i företaget, sa affärschefen för NCC Construction Sverige, Region Norrland, Richard Mattsson.

I dag, ett år senare, säger han att han syftade på kompetensen på tjänstemannasidan.

Nedanför de blå barackerna vid Indalsälven där NCC-tjänstemännen sitter vid sina skrivbord gapar ett enormt, 32 meter djupt bortsprängt hål i älven. Långt där nere gjuter polackerna avancerade formationer för turbinerna. En kraftig fångstdamm av grus bromsar Storsjön ovanför deras huvuden.

Varför bemanningsföretag?

– Vi hade inte den mängden folk att anställa på kort tid. Om man ska räkna på ett jobb med en sådan tuff tidplan måste man kunna säkerställa resurserna innan man lägger anbudet, säger Richard Mattsson.

Han säger att NCC har bra erfarenheter av Atlanco/Rimec, och det var inte billigare att lösa bemanningen på detta sätt.

– Allt baseras på en medellön på 150 kronor i timmen. Det avgörande var att kunna säkerställa resurserna.

NCC har följt alla konflikter mellan Atlanco/Rimec, facket och Skatteverket noga, säger Richard Mattsson.

– Alla frågor av negativ art spiller över på oss. Vi har lagt ned jättemycket tid på de här frågorna och vi finner inget som ska stänga dem ute, i så fall har de genast fått rätta till det. Vi har ju avtal med dem om att de ska följa regler och lagar.

Så frågan är; följer Atlanco/Rimec lagar och regler?

Tillbaka i korridoren på vandrarhemmet. Den här gången med Dariusz Smolak, byggnadssnickare i Krokom som talar polska. Han har hälsat på i förläggningen förr. Han berättar om byggjobbare som självmant har åkt hem så fort de fått veta att de tjänar mindre än avtalet reglerar. Han berättar om folk som fått sparken och om ett slagsmål på Hissmofors. De som slogs blev också hemskickade. Men efter bråket har jobbet blivit bättre. Mindre press från de engelska förmännen.

En man som är hemma i korridoren visar sin lönespecifikation. Hans bruttolön under månaden ligger på 27 000 kronor. Efter skatteavdrag har han kvar drygt 15 000 kronor.

– De säljer sig för billigt, säger Dariusz om sina landsmän.

– Ingen vet var skatten hamnar.

Byggnads avtalssekreterare Torbjörn Johansson som följt Atlanco/Rimec under alla åren i Sverige, kallar avdraget för ”ren jävla stöld”.

– Det är omöjligt att kontrollera men vi misstänker att företaget inte betalar in en enda krona i skatt någonstans. De har skrivit på ett avtal med oss om att följa kollektivavtalet, men om de sedan drar av en massa så är det avtalsbrott. Det finns ingen skatteregistrering för det här företaget i Polen, lik förbannat drar de av för skatt. Det är stöld, säger han.

Med andra ord misstänker facket att lönen är en annan än vad den skulle vara om alla behandlades lika.

Kjell Carlsson är Byggnads ombudsman i Östersund. Han har hälsat på i förläggningen flera gånger. Nu har han fått några av polackerna att gå med i facket. Förhoppningen är att kunna driva ett konkret fall mot Atlanco/Rimec. Byggnads vill bevisa att det sker avtalsbrott på Hissmofors.

– Det är ytterst beklämmande att man utnyttjar människor så här. De får gå på slavliknande kontrakt, i vår värld, säger han.

Pavel har i alla fall fått nog. Han tänker åka hem. Han har hållit kontakt med familjen med Skype, men livet på Frösön har inte varit trevligt. Att jobba sex dagar och sedan vara ledig tre, utan socialt liv fungerar det inte.

– Det är en massa män som inte känner varandra. Många dricker för mycket för att avreagera sig. Det är inte enkelt att gå på stan och trivas när man inte har något språk. Vi är isolerade, säger han.

Dariusz Smolak från Krokom håller med. Han knackar sig symboliskt på huvudet och förklarar hur hans landsmän håller på att tappa förståndet. Spriten är ett problem.

– Hissmofors är en tickande bomb, men jag hoppas att inget händer därute. För jobbet de gör är verkligen fint, säger han.

Mer läsning

Annons