Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Krönika: Därför ska Sarah Sjöström ha bragdguldet


Jag älskar längdskidåkning, bor i ett skiddistrikt, skriver om skidor men säger bara inför tisdagens bragdguldutnämning: Ge simmerskan Sarah Sjöström årets pris. Hon svarade för årets idrottsprestation 2015.

Scenen var sim-VM i ryska Kazan på sensommaren: Vår svenska simdrottning Sarah Sjöström var i sitt livs form. Hon vann två guld, två silver och ett brons. Längs färden slog hon dessutom dubbla världsrekord på 100 meter fjärilsim. Kort sagt: Hon ägde mästerskapet på damsidan.

Det känns som Sarah Sjöström varit med hur länge som helst. Men det beror förstås på att hon slog igenom redan som 15-åring: Då ett underbarn, nu vid 22 fortfarande ung, men med rutin som få.

Bragdguldet är Sveriges förnämsta idrottsutmärkelse. Den har en air av tradition och lyskraft över sig som ingenting annat. En bragdguldvinnare är för alltid inskriven i rullorna som en klassisk svensk idrottskvinna eller idrottsman.

Jerringpriset, när svenska folket röstar, får ses som nummer två, men det är också ett pris av delvis annan art. Där handlar det ofta mer om kärleken/beundran till en idrottsutövare, eller till laget.

Bragdguldet får inte vara ett pris förknippat med belöning för lång och trogen tjänst. Prestationen måste vara något utöver det vanliga. Ordet bragd i sig, med synonymer som bedrift, stordåd, storverk, hjältedåd, sätter onekligen SvD:s bragdkommittédeltagare på prov. Ibland väldigt svåra sådana, för bragden med stort B står inte alltid till buds.

Bragderna är otaliga genom årtiondenas lopp. Men ett par utmärkta exempel i närtid är Johan Olssons ensamkörning i VM-femmilen 2013 och svenska skiddamernas OS-guld i stafett i Sotji året därpå.

De här prestationerna stod i en klass för sig. Bragdstatusen var oomtvistad.

I år är det lite knivigare. Visst, både Charlotte Kalla och Johan Olsson tog varsina VM-guld i Falun, men stod de för en bragd? Nja, det känns inte riktigt så.

Då har kanske U21-landslagets EM-hjältar mer av bragdstatus över sig, men de står trots allt ännu så länge på tillväxt. Är inte vårt allra bästa svenska fotbollslandslag.

Zlatan är förstås alltid aktuell, men inte ens hans fantastiskt tjusiga frispark på Parken i Köpenhamn, som gav oss en EM-biljett, kvalificerar honom som specifik bragdguldsvinnare.

Sarah Sjöström blir därför mitt val utan större tvekan. Fem medaljer, varav två guld i ett och samma VM, plus två världsrekord, smäller högt.

Allra högst hoppas jag, för något vi kanske glömmer är att hon sedan förra bragdguldssammanträdet dessutom var med och skördade medaljer även i ett kortbane-VM i Doha. Och även om mästerskap i 25-metersbassänger inte smäller lika högt, tog hon tre guld även där. Svåröverträffat med svenska mått mätt.