Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kultiration – ett säkert vårtecken i Östersund

/

I kväll gästar det göteborgska reggaebandet Kultiration Storsjöteaterns källare och Studioscenen.

Annons

För ungefär ett år sedan sparkade de igång våren på Gamla Tingshuset, nu är de tillbaka med ett nytt album och ny turné. ÖP ringde upp sångaren Marcus Berg för att prata om låtar på engelska, spirituella ledare och hur mycket bandet gillar Norrland.

– Vi har hängt i Umeå ett par dagar nu, det har varit jättebra väder och vi är nästan på väg att flytta hit. Vi trivs fantastiskt bra och vi känner oss otroligt välkomna.

– Nej, det gick alldeles utmärkt. Vi gjorde det därför att vi verkligen känner att vi har hittat hem med den här skivan. Jag har aldrig jobbat så hårt med någonting annat i mitt liv och även om det kom upp en del andra namn under processen så återvände vi hela tiden till den ursprungliga titeln och såhär i efterhand vet vi att vi valde rätt.

– Ja, den tanken finns nu, men den fanns aldrig när jag skrev låtarna. Det vore kul att få spela utanför Sverige. Här kämpar man lite i motvind som reggaeband, det är egentligen helt fantastiskt att vi får möjlighet att spela så mycket som vi gör. Men det är fortfarande en relativt nyetablerad genre, till skillnad från hur det är i till exempel Frankrike och Tyskland där det finns en stor reggaescen. Skulle man få in en fot där så skulle det antagligen bli lite lättare, men vi vill givetvis fortsätta att spela här hemma.

– När vi började med musiken så ville vi verkligen betona svenskan, alla andra verkade börja från det motsatta hållet och allt skulle låta som om det kom direkt från Jamaica. Vi har gjort fyra skivor sedan dess och även om den nya innehåller delar av ett annat språk så finns grunden fortfarande kvar.

– Jag har fått ett helt nytt spektra att upptäcka och använda mig av. När jag sjunger de engelska låtarna så får min röst en helt annan ton, ett helt annat tonspråk och det är kul och se vad det egentligen är som kommer ut.

– Men det är också svårare att få det nära och intimt med engelskan. Texterna blir inte lika nakna och nära inpå som svenskan blir, då har man inte så mycket att gömma sig bakom. Allt jag har lärt mig på det spirituella planen har jag dessutom lärt mig på engelska och de sakerna har varit lättare att uttrycka när jag slipper översätta dem.

– Jag har sökt mig på många olika vägar i livet och har stött på många olika lärare. De har kunnat svara på mina frågor. Vad det är som är på riktigt, hur jag bäst hittar ett sätt att kunna förhålla mig till min omgivning. Jag har fått lära mig att allt är okej i nuet, man blir inte lyckligare utan man är redan lycklig. En av mina lärare medverkar på den nya skivan och det betyder jättemycket för mig. Han är en väldigt traditionell lärare, en munk som är otroligt klok och kan sanskrit flytande. Det har länge varit en dröm att få in någonting sådant i musiken. Det känns skönt att ha ett riktigt ankare där.

Mer läsning

Annons