Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

2011 var året då ...

/

... många goda idéer schabblades bort. men det var också ett år av många fina utställningar och många upplevelser.

Annons

Bästa utställning: Den ryska konstnärsgruppen Peredvizjniki på Nationalmuseum. Måleri som bidrog till att förändra världen. Gripande konst med mening och skönhet. Jag är tacksam att Ryssland släppte ut så stora delar av sina nationella klenoder.

Bästa lokala utställning: Aino, Anna, Odd. Jag hade aldrig trott att en utställning med bara grafik skulle toppa årsbästalistan. Men när det görs så här snyggt och med en ständigt närvarande glimt i ögat går det inte att motstå.

Roligaste utställning: Kjartan i stan på Jamtli. När Jamtli och Jämtlands läns konstförening spänner musklerna och tar i lite så kan de. Kjartan Slettemark var en unik människa och konstnär. Tack för att vi fick uppleva detta i Östersund.

Lokala genombrott: Vattenvärld. Fotografen Hans Månsson fotograferade vatten i Oviken. Det blev en av årets vackraste och mest fascinerande utställningar hos Lars Bolin Gallery. Därtill flera seminarier och annat runt vatten. Utställningen visas från midsommar 2012 hos Wikners i Persåsen och över nästa jul på Kulturens hus i Luleå.

Mest idiotiska: Hela hanteringen från samtliga inblandade parter när det gäller Färgfabriken Norr. Östersund hade en konsthall som hela Sverige beundrade och som på kort tid bjöd på flera nationellt uppmärksammade utställningar. Ren dumhet, brist på fantasi och stora mått av egoism förstörde detta. Förresten har någon hört något från Exercishallen Norr … ?

Näst mest idiotiska: Östersunds kommuns hantering av Verkö Slott och ångfartyget Thomée. Man skulle spara pengar och kommer inte ihåg att man skrivit ett gällande avtal till 2014 som man sedan fick betala för att lösa ut …

Skönast under sommaren: Nätterna på Verkön med Allsång och Carl-Anton sjungandes sånger av sin mycket gode vän Alf Pröysen och Janne Lucas rockandes hårt med klassiska Funderingen från Ett steg till.

Ögonblick: Otis Gibbs inför en liten publik på Storsjöteaterns Studioscen kopplar ur gitarr och vandrar ut i lokalen och sjunger sin Karluv Most; sången om alla stjärnor ovanför Karlsbron i Prag. Ett ögonblick alla som var där kommer att kunna leva länge på.

Konserthus: Gamla kyrkan fylls varje fredag av lunchkonsertbesökare som ibland skriver ilskna insändare för att de inte får plats. På Storsjöyran framträdde Kim Richey och Peter Hallström med en av de skönaste konserterna i Östersund på hela 2000-talet. När Kim Richey sjöng sin ”A place called home” i denna vackra kyrkolokal var det extra njutbart. Till Vinterfestivalen blir det nästan en konsert varje dag med Arlo Guthrie, Jonathan Johansson och Georg Riedel bland annat.

Framtidshopp: Satsningen ”Startskott!” väckte hoppet att Jämtland kan få ett ännu bättre fungerande kulturliv i framtiden. Låt det inte bara bli tomma ord ...

Utflyktsmål: Hackås Maskin & Kulturs högklassiga utställningar i en fullständigt unik lokal. En riktig pärla i Jämtland. Vi får hoppas att han orkar ha kvar den när nu ansvarige Rolf Anderzon tar över Galleri S inne i Östersund.

Bästa läsning: Peter Lucas Erixons roman ”Silversnöret”. En roman om ett brott där varje ord, varje mening är så genomtänkt och så välfunnen att boken borde användas som lärobok i romanskrivande. Den ödesmättade händelsekedja som leder fram till det första mord i Sverige där en kvinna har strypt en annan kvinna är så klarsynt, och trots att man vet vad som ska hända kan man inte sluta läsa.

Henriksson: Äkta paret Kajsa-Tuva och Kåre Henriksson har under året haft spännande utställningar. Deras uttryck kan verka så olika, där Kåres mer poetiska välfyllda målningar kan tyckas stå i kontrast mot Kajsa-Tuvas mer expressiva målningar fulla med ord och starka färger. Men 2011 har deras uttryck närmat sig varandra och det har de båda vunnit på.

Orosmoln: 2012 är året då Henrik Zipsane borde kunna få fira sina tio år med Jamtli i klang och jubel. Men enligt rapporterna är Jamtlis ekonomi så usel att något måste hända. Jämtland behöver Jamtli och de som fattar beslut måste nog vara beredda att satsa lite pengar.

Gallerier: Full verksamhet inne i Östersund på Galleri Remi, Galleri S och Lars Bolin Gallery med flera utställningar av riktigt hög nationell klass. Östersund ska vara stolt över sina gallerier. Tillsammans med Ahlbergshallen utgör de ett litet kulturellt kluster som bör vårdas och hyllas.

Nyhet: Kul Tur. Tidigare har det funnits i mindre skala i till exempel Funäsdalen. Men i maj 2011 blev nästan hela länet till en kulturkarta med möjlighet att besöka mängder av ateljéer, verkstäder och gallerier under några dagar. Länskulturen meddelar att det hela får en fortsättning 2012. Ett suveränt initiativ av Åsa Maria Hedberg. Det är kul med Kul Tur.

Genombrott 2: Borta vid Kullsta i Hammarstrand verkar äkta paret Göran Lindström och Carina Landin. När de gör musik tillsammans kallar de sig Landstrom. I våras släppte de albumdebuten ”In the bright daylight”. En vacker, kantig, egensinnig musik med drag av brittisk folk, americana och lite gammalt hederligt jämtlänskt vemod. Live på Storsjöyran var de lysande inne på en mer än fullsatt Studioscen.

Tack: Konstkrönikan tackar Galleri S och Astrid för alla år i konstens tjänst i Östersund. Massor med fina utställningar under åren. Mina personliga toppar är Ulf Trotzig, Aino Näslund, Karl- Erik Jamtås och Yrjö Edelman. Men utan Astrid hade jag inte heller fått en så fin pratstund med Lasse Åberg och Eva Carlssons Kulturtanter glömmer jag aldrig …

Överraskning: Turner-Monet-Twombly. Jag tyckte inte att idén lät så kul i förväg. Men väl där på Moderna Museet var det bara att böja sig. En väldigt skicklig hängning och en genomtänkt komposition gör detta till en väldigt levande och intresseväckande utställning över måleriets alla möjligheter. Här visas varför måleriet fortfarande står sig så starkt trots alla tekniska möjligheter som finns i dag.

Nostalgi: Stig Claesson-utställningen på Kulturhuset i Stockholm bjöd dels på hans lysande måleri och framför allt alla porträtten. Där kunde man också frossa i hans filmer och berättelser. Och alla vi Slas-älskare kunde ha tänkt oss att flytta in i utställningen. Man ville liksom inte gå därifrån. Men väl hemma läste jag Nils Claessons uppriktiga Blåbärsmaskinen; om hur det vara att leva med Stig Claesson som pappa. Helt klart var Slas bäst på avstånd …

Tv: Bron. Ett svenskdanskt tv-drama av absolut högsta klass. En antihjältinna som alla först retade sig på men sedan saknade så mycket när tv-serien tog slut. Alla ropa vi i kör Saga Norén, Länskrim, Malmö kom tillbaka!

Mer läsning

Annons