Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bok: Vetenskapshistoria som rullar upp världen med avstamp i kärnklyvningen

Jörgen Sjöström: Den moderna fysikens genombrott - upptäckterna och människorna bakom
Santérus förlag

Annons

En vändpunkt för världen inföll i januari 1939. Sällan har en vetenskaplig upptäckt förändrat vår mentalitet så mycket som kärnklyvningen.

I sin vetenskapshistoriska bok tar universitetslektor Jörgen Sjöström avstamp i denna vattendelare och går så runt den i en löst sammanhållen kretsgång, framåt och bakåt i tiden, från uranets fysik till klarläggandet av atomen till kvantfysiken och kosmologin. Eftersom allt är materia är det en framkomlig väg, och med en så berättarglad och kunnig guide är vägen mindre betydelsefull än allt man får veta under vandringen.

Dansken Niels Bohr, en av flera som var inblandade i klarläggandet av kärnklyvningens process.

Författaren knyter an till de grekiska tänkarnas funderingar över naturens beskaffenhet. Han ger miniporträtt av forskare genom tiderna, men till skillnad från de flesta populärvetenskapliga böcker är inte de mest kända namnen som får all hans uppmärksamhet, utan många andra minst lika intressanta lyfts också fram.

I samma anda lyfter han fram ämnen och fenomen som huvudfåran av böcker hoppar över och fyller därmed många luckor. Ett av många exempel: medan alla berättar om J.J. Thomsons försök med katodstrålar (när han upptäckte elektronens existens) redogör Jörgen Sjöström också för katodstrålar är och vips har läsaren en mer gedigen grund att stå på.

Värdefullt är också att han tar sig an nutidshistorien och efterkrigstidens stora forskningsområden partikelfysik och kosmologi och tar upp supraledning, standardmodellen, Higgspartikeln, kvarkar och bosoner. Han väver också in mer filosofiska tankar, som att de stora genombrotten inte kom som blixtar från klar himmel utan hade legat i luften ett tag, och att det ända in i Nobels föreläsningssalar funnits forskare som hållit på idéer som varit felaktiga (och det kommer säkert fler).

Marie och Pierre Curie - svåra att gå förbi när man talar vetenskapshistoria.

Han vidrör också svårigheten för fysiker att föra existentiella resonemang och hitta den första orsaken. För att möta de religiösa tankarna om universums skapelse föreslår Stephen Hawking med flera att det som fanns i allra första början, före Big Bang, var energi. För om Gud skapade universum, vem skapade då Gud? undrar Hawking. (Varifrån energin kom i hans eget scenario tycks han heller inte ha något svar på.)

Är man helt färsk som läsare av fysikhistoria bör man välja andra böcker. Denna är bitvis detaljerad och själv saknar jag sakkunskap nog att följa med i exempelvis kapitlet om kvantfysik. Men det är förstås möjligt att hoppa över partier även här. Däremot borde boken ha gåtts igenom språkligt en gång till. Resonemangen är ibland, åtminstone för mig, snåriga; meningar är ofullständiga och någon gång misstänker jag att författaren menar något annat än det han skriver.

Men i kunskap finns massor att hämta. Fast jag har läst en hel del snarlika böcker fick jag här veta massor som jag förut inte visste, både i ren kunskap och i goda historier om forskare och möten mellan dem. Här knyts det minsta i kosmos ihop med det största på ett självklart sätt. Och här finns insikter av det svårsmälta men också svindlande slaget, som att kvantvärlden är den generella världen medan vår vardagsvärld bara är ett mänskligt specialfall.

Mer läsning

Annons