Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

David Jonstad om undergång och hopp: "Det handlar om att själv vara den förändring man vill se"

Som infödd stockholmare och inbiten vegetarian var han övertygad om att allt han behövde fanns i storstan. I dag lever han ett liv som är raka motsatsen.
– Det handlar om att själv vara den förändring man vill se här i världen, säger David Jonstad.

Annons

David Jonstad föreläste för en tid sedan på Hola Folkhögskola utanför Kramfors.

För den breda allmänheten blev journalisten David Jonstad ett välkänt namn när "Kollaps" landade på bokhandelsdiskarna år 2012. Boken är en berättelse om de krafter som får civilisationer att falla samman och förklarar varför det snart är vår tur; han visar hur världshistoriens mest komplexa samhälle någonsin bär på mekanismer som kommer att orsaka dess undergång.

Vår aktivitet har blivit en geofysisk kraft.

– Vi håller på att ändra förutsättningarna för allt liv på den här planeten. Vi håller envist fast vid en kulturell berättelse om att allt ska bli större, bättre, effektivare. Att vi behöver mer energi, mer tillväxt, mer expansion. En livsstil som är helt ohållbar, säger han.

– Vår aktivitet har blivit en geofysisk kraft, och i valet mellan att upprätthålla ekologiska system eller den industriella ekonomin så har vi valt det senare. Inget får hota tillväxten; vi låter bankerna skapa pengar som vi inte har, pengar från framtidens konsumtion. Dynamiken i systemet pressar det mot expansion eller kollaps.

I framtiden måste vi vara mer producenter än konsumenter.

Historien bjuder på många exempel. Inkafolket, romarriket, civilisationen i Mesopotamien – alla gick de under när civilisationen förstörde den lokala ekologin, med ekonomisk och samhällelig kollaps som följd.

Men framtiden är inte uteslutande mörk. I uppföljaren "Jordad", som kom ut i fjol, skildrar David Jonstad ett vacklande samhälle där marknaden förlorar fotfästet – och där jorden under våra fötter blir det mest värdefulla av allt.

– I dag är de flesta av oss konsumenter och beroende av marknaden. Och marknaden bryr sig bara om den som har pengar, säger han.

– Maten är den primära energikällan. Utan mat överlever ingen, utan mat byggs inga samhällen. I framtiden måste vi vara mer producenter än konsumenter; det handlar om handens kunskap, konsten att bruka jorden, förmågan att samarbeta i lokala nätverk. Det sociala kapitalet kommer att vara det viktiga. Inte pengar.

Vad får man för pengar? David Jonstad visar en bild på en tolv kvadratmeter stor parkeringsplats på Östermalm. Den kostar mer än hela den lantgård i Dalarna där han och hans familj numera bor.

Självförsörjning i så hög utsträckning som möjligt är målet. Kött, ägg och grönsaker – och bybor som hjälps åt att bygga, skörda, leva och överleva.

– Vi kan inte räkna med att det här inflödet av mat och energi kommer att fortsätta. Vi kommer att behöva jorden. För mig handlar det om att själv vara den förändring man vill se.

Kollapsprocessen är långsam, den kan pågå i flera hundra år.

Minskad konsumtion. Minskad energiproduktion och energiförbrukning. Nedväxt i stället för tillväxt. Transportvägar som reduceras till ett minimum. Lokala lösningar i stället för globala.

Många känner oro över ett samhälle som sjunger på sista versen – men David Jonstad erbjuder i stället hopp.

– Kollapsprocessen är långsam, den kan pågå i flera hundra år. Det är en gradvis anpassning till den fysiska, ofrånkomliga verkligheten. Och ett bättre liv för människor, djur och natur.

Sanningen är att vi har mycket att lära av våra förfäder.

Men tillväxten är fortfarande ett kraftfullt mantra med extremt kapitalstarka megafoner till sitt förfogande. David Jonstad talar om skräckpropagandan som vill motarbeta all förändring.

– Att återgå till jorden och ett annat samhälle skildras ofta som en tillbakagång till medeltiden eller stenåldern. Men sanningen är att vi har mycket att lära oss av våra förfäder, säger han.

– Vi jobbar mer än någonsin, och för vad? När människan var jägare och samlare behövde vi bara jobba några timmar om dagen. Även under medeltiden jobbade människor betydligt mindre än vi – det var en kultur som värdesatte annat än att öka produktion och konsumtion.

Medeltidens människor fäste stor vikt vid fest och social samvaro – en tredjedel av årets dagar firades på olika sätt. Arbete var något man gjorde bara om det var nödvändigt; tiden kunde helt enkelt ägnas åt mycket trevligare saker.

– Vi har en del att lära när det gäller inställningen till tid och arbete. Människor som levde utan dagens energislavar skapade sig tämligen goda liv ur jorden. Med den kunskap vi har i dag skulle vi kunna skapa fantastiska samhällen.

Med "energislavar" åsyftar David Jonstad ett experiment som utförts där människor får cykla för att leverera elektricitet till ett vanligt hushåll. När spisen ska i gång blir cyklandet intensivare; när lampor tänds, tv:n och datorerna startas, måste fler och fler cykla. Men när duschen börjar strila sätter allvaret verkligen in; 80 cyklister får jobba så svetten lackar för att leverera varmvatten.

– All energi har ett pris, även om vi inte ser det. Nya billigare energikällor löser inte ekvationen utan sänker våra ekologiska resurser ännu snabbare.

Människan lever på lånad energi, lånad tid och lånade pengar långt över vad jordens ekologiska system mäktar bära. Kanske är det, precis som David Jonstad säger, dags att tänka om.

Och själv ta klivet in i framtiden.

* * *

Läs mer kultur och följ kulturredaktör Katarina Östholm på facebook

Fler krönikor: Den gröna bluffen - om miljöbilar och andra lögner

Landsbygdsutveckling: Landsbygden är ett demokratiskt haveri

Krönika: Här är listan som kan rädda landsbygden

Landsbygdsromantik? Nej, nu är det Dags att sluta med storstadsromantiken

Mer läsning

Annons