Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ekebjär: "Nu behövs fokus på andra vita fläckar"

Kommentar: Medieutredningen

Annons

I år firar den svenska tryckfrihetsförordningen 250 år. Vi var först i världen med en pressfrihetslagstiftning. Det är något vi kan vara oerhört stolta över. Men i dag ser inte mediemarknaden ut som den gjorde för ett kvarts millennium sedan, inte ens som den såg ut på 70-talet då nuvarande presstöd formulerades. Under måndagen lämnade utredaren Anette Novak över medieutredningens slutbetänkande, ett förslag till ett modernt stöd som går i takt med dagens förändrade mediemarknad och förändrade konsumtionsvanor. Det är på tiden. Jag har inte själv läst alla de nära 600 sidorna i utredningen, men några nyheter går att hitta:

Driftsstödet ska enligt förslaget ersättas av ett produktionsstöd som inte bygger på betald pappersutgivning. Digitala medier och gratismedier räknas in. Samtidigt ställs högre krav för att komma ifråga för stöd, bland annat att det finns en ansvarig utgivare och att publiceringarna bygger på en värdegrund med respekt för alla människors lika värde. En mediepolitik som gynnar "upplysning, engagemang och ansvarstagande" enligt Novak. Det låter bra. Även utredningens fokus på att täppa till vita fläckar i mediekartan är välkommen. 43 procent av svenskarna (i en medborgargranskning) uppger att de inte fått del av viktiga samhällförändringar i förväg. Det är ett stort problem för demokratin.

TV: Medieutredningen – hör utgivarnas analys

Utredningen vill dela ut ett extra stöd till aktörer som skapar journalistik där det i dag saknas. På sikt vill man också skapa ett lokalt och regionalt offentligt finansierat mediebolag som ska kunna verka där ingen kommersiell aktör har ekonomiska muskler att verka. Gång på gång slår utredningen fast de lokala mediernas roll som demokratibärare. Kultur- och demokratiminister Bah Kuhnke höll med och sa vid pressträffen att det för henne är "lika självklart att det ska finnas en journalist i Värnamo som att det finns en polis".

Men en av de viktigaste tillgänglighetsfrågorna just nu handlar inte i första hand om hur många journalister som verkar på en viss ort, det handlar om att den digitala utbyggnaden släpar efter och skapar zoner av medieskugga. En fråga som riskerar att ramla mellan flera olika departementsstolar. Om stora delar av befolkningen inte kan koppla upp sig för att ta till sig information har vi ett grundläggande demokratiproblem.

LÄS MER: Utökat mediestöd föreslås.

Mer läsning

Annons