Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Håkan utforskar tid, landskap och tomtar

/

Går tiden att avbilda?
Kan man måla minnen och förnimmelser av landskap?

Annons

Det är resonemang som jämtlandsfödde konstnären Håkan Bring Huczkowskis arbetat med inför sin fjärde separatutställning i Östersund sedan 1996, som han just nu hänger på Galleri S.

– Under tiden på Konstfack ägnade vi oss mycket åt modellstudier och även dans, därifrån är inte steget så långt till resonemang kring tid och rörelse.

I somras genomförde han och dansaren och koreografen Åsa N Åström en performance i Trångsviken, där Håkan är uppvuxen, som handlade just om minnet och platsens ande.

– I en avdelning i den nya utställningen har jag utgått från landskapsmålningar som jag sedan renodlat till att kanske likna minnen eller förnimmelser som jag vill försöka fästa på duken.

Han påminner om att renässansens målare ofta avbildade timglas för att symbolisera tidens gång, men att måleriet numera är betydligt friare i formerna.

Här och där dyker det också upp små tomtar med röda luvor, några balanserar på vad som kanske är våldsamma vattenfall, eller grottgångar eller annat.

Är det rentav tiden som forsar fram som vattenfall under fötterna på de avbildade?

– Mina bilder får gärna vara mångtydiga och jag vill helst inte styra betraktaren genom att säga för mycket om mina tankar. Tvärtom är det alltid kul att höra spontana kommentarer från åskådarna.

– Själv målar jag ganska intuitivt, sedan kan man söka teoretiska utgångspunkter i efterhand. Men jag kan inte måla utifrån en teori, då blir det dött måleri.

I entrén möter två mycket stora och intensiva röda former på dukar ungefär 2x2 meter i akryl, till skillnad från övriga mindre bilder som är i olja:

– De utgår från bilder av vallmo som jag arbetat med i omgångar. Sedan har jag låtit dem utvecklas fritt och det känns som om de välkomnar besökaren på galleriet.

De går att se som både extrema närbilder av kronblad, vulkankratrar med glödande magma eller varför inte extrema närbilder från insidan av blodkärl.

– Landstinget i Stockholm vill inte köpa röda bilder, för att inte patienterna ska få associationer till blod, skrattar Håkan.

Merparten av målningarna är gjorda under det senaste året, men bara några få har namngetts än.

– Också där är risken att man styr åskådarens upplevelse för hårt, namn är alltid jättesvårt, säger Håkan.

Idag, lördag, är det vernissage.

Mer läsning

Annons