Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Han fick Lucky Luke att tala svenska

/
  • Det är med glädje som läkaren Kåre Persson i Östersund minns sin tid som översättare av Lucky Lukes äventyr i vilda västern.
  • Några exempel av de cirka 40 Lucky Luke-album som Kåre Persson har översatt.
  • Kåre Persson är i dag läkare i Östersund. Om sina översättningar av Lucky Luke säger han:

"Det var av en ren tillfällighet som det började. Vi var i vår sommarstuga i Rudsjö, strax öster om Strömsund", berättar läkaren Kåre Persson när vi ses i hans lägenhet med utsikt över Storsjön.

Annons

Själv läste jag mitt första Lucky Luke-album när jag var i 10–12-årsåldern, i mitten av 1980-talet, jag tror att det var "Daisy Town".

När jag hörde talas om att en av seriens svenska översättare bodde ett stenkast från mig, visste jag att det fanns en bra historia som jag ville berätta.

Kåres lägenhet rymmer bevis som skvallrar om att han är en driven Maraton-löpare med ett stort kulturintresse. På väggarna hänger många tavlor och i vardagsrummet står en elbas som verkar användas flitigt.

Över en kopp morgonkaffe berättar Kåre om hur hans väg i början av 1970-talet kom att korsas med vilda västerns snabbaste revolverman – Lucky Luke.

Hans far Boris Persson (1914–2002) var barnboksförläggare på Bonnier, och hade några år tidigare börjat ge ut Lucky Luke på svenska.

Serien översattes från franska, och ett par personer hade översatt de allra första albumen innan det blev far och son Persson som kom att ta över helt och hållet. Boris Persson gjorde det dock under pseudonymen Jerk Sander.

– Jag vet inte riktigt varför, han kanske inte ville skylta med sitt namn. Men han var, liksom jag, väldigt språkintresserad, säger Kåre och fortsätter:

– Även min syster blev inblandad, och gjorde de handtextade ljudeffekterna och svordomarna i serien. Så det var något av ett familjeföretag.

Det Perssonska hemmet i Stockholm var oerhört litterärt, och de närmare 10 000 böcker som fanns att tillgå var en fröjd för Kåre:

– Jag läste – och läser – mycket. Jag läste Franska som andraspråk i gymnasiet, och jag tror aldrig jag fått chans att börja översätta om det inte varit för att jag hade den pappa som jag hade, och som fick det albumet när han fick det. Jag skulle gissa att det normalt sett krävs en akademisk utbildning. Fast det är i och för sig ganska enkelt språk i serien.

Så kom den sommardag 1973 fick han en uppgift av sin far:

– Jag fick den franskspråkiga originalutgåvan av albumet "Bröderna Dalton blir kidnappade, en fransk–svensk ordbok, Coca-Cola och en bunt med papper.

Manuskriptet gick mellan Kåre fadern ett par månader innan pappa Boris var nöjd.

– Farsan var oerhört noggrann med språket. Men med tiden hände det att jag översatte ett album på en vecka.

Vad var svårast med översättningen?

– Att hitta bra svenska uttryck. Jag tror att det viktiga för en översättare är att vara duktig på svenska framför allt. Min fars översättningar är mer korrekta, men tråkigare tycker jag. Dock säljer de bättre och lånas ut mer än de album som jag har översatt.

Lucky Luke blev sedermera en av de populäraste serierna i Europa, men på förlaget var det inget man höjde till skyarna.

– Jag minns att pappa pratade om att serier inte var så populära på Bonniers. Det var kanske inte riktigt rumsrent att de gav ut serier.

Totalt översatte Kåre ett 40-tal album, men trots det fick han aldrig möjlighet att träffa seriens upphovsmän Morris och Goscinny.

Kåre blev sjuksköterska 1979 och tog läkarexamen 1991. Översättningsjobbet var till ekonomisk hjälp under studieperioderna. Han hamnade i Östersund 1992 för den obligatoriska allmäntjänstgöringen. Nu arbetar han som distriktsläkare på Odensala hälsocentral.

I serieväg blir det numer mest serierna i ÖP han läser. Kåres översatta Lucky Luke-album finns fortfarande i handeln, och det franska språket hänger kvar:

– Ja, jag övar med en franskspråkig kollega. Men att prata är en sak, det är mycket enklare att skriva.

Annons