Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Konstkrönikan: Kulturhus - vad händer?

/

Länskulturen satsar på att marknadsföra länets yrkeskonstnärer. Dessutom kommer en programledare för ”Idol” hit för att skapa konst med skolbarn och så måste jag ­ställa några frågor. Vad är realism? Vad har hänt med planerna på ett kulturhus?

Annons

Hur ska man nå ut som yrkesverksam konstnär i Jämtlands län? På de offentliga arenor som finns kan man kanske hoppas på en utställning på sin höjd vart fjärde år, och då och då få med något verk på en samlingsutställning. Ibland kanske man kan bli omnämnd i en konstkrönika som den här …

Länskulturen har i vart fall tagit tag i problemet. Länskulturen är Jämtlands läns regionala kulturadministration och de ska samverka med staten, kommunerna, civilsamhället och det fria kulturlivet, för ett dynamiskt och tillgängligt kulturliv i hela länet.

I det uppdraget ligger det att hjälpa fram de lokala kulturutövarna.

Om man går till Länskulturens hemsida för bildkonst, bildkonsten.se, och klickar på konstnärer så kommer man till sidan.

Här presenterar yrkesverksamma konstnärer i länet sina konstnärliga arbeten, workshops, kurser med mera. Varje konstnär har sin egen sida. Konstnärerna finns i alfabetisk ordning. Det går även att hitta konstnärer via tekniker.

På sidorna finns kontaktuppgifter, en presentation samt ett bildgalleri.

Om man klickar sig in på konstnärssidorna får man en inblick i vem konstnären är och får se lite olika arbeten. Det är faktiskt riktigt kul att klicka sig runt.

Och om man inte tror att det finns konstnärer i länet som ägnar sig åt konceptuell konst, relationell estetik eller videoanimation så kan här få se hur fel man har. Än så länge finns drygt 30 konstnärer representerade på sidorna, och enligt länskonstkonsulent Karin Kvam är fler på gång in på sidan.

Det enda kravet för att få vara med är att man är yrkesverksam konstnär och konsthantverkare och bor i Jämtlands län.

Än så länge kan man hitta både etablerade namn och mindre kända namn. Under måleri finns till exempel allt från fina målningar av Inger Lundell från Ånn, syster till en viss Ulf, till mer kända verk av Ingrid Roth och Karl-Otto Myrstad och 23 namn till.

Under performance finns just nu bara namnet Jimmy Dahlberg. Och så där kan man hålla på och leta och läsa.

En bra satsning!

---

Kulturhus - vad händer?

Nu i vår är det två år sedan Startskott! drog i gång kampanjen för ett kulturhus i Östersund. Några utredningar och debatter har det blivit efter det. Och det superdyra arenabygget håller på för fullt. Men vad händer egentligen på kulturhusområdet?

I vår är konsertutbudet större än någonsin i Östersund. Och det största problemet för den som vill ordna konserter är att hitta lokaler som funkar. Helt klart är att det finns behov av fler och mer användbara lokaler för levande musik i Östersund. Och visst saknar vi ett forum som Färgfabriken Norr där samtidskonsten hade en självklar plats.Är det inte dags att ge kulturen en betydelsefull plats i Östersund? Idrott och kultur ska inte ställas mot varandra.

För lika lycklig som jag är för att Anna Odell är på Jamtli just nu, lika lycklig är jag över att få se Degerfors IF på Jämtkraft Arena.

Men hos länets politiker verkar det helt oproblematiskt att kasta ut flera hundra miljoner på ett hus för ishockey. Tänk om det satsats lika mycket på kulturen, eller om man tänkt till och kombinerat de två satsningarna …

---

Kakan Hermansson leder konstworkshop

Den 23 april kommer en av programledarna för TV 4:s nysatsning på "Idol" till länet för att leda konstworkshop.

Kakan Hermansson är konstnär och känd medieprofil. Med en utbildning på Konstfack bakom sig har Kakan lett en egen talkshow, medverkat i P3:s program om populärkultur, "PP3", är aktuell som reporter på programmet "Veckans svensk", och ska, tillsammans med Per Lernström, leda årets nysatsning på "Idol".

Dessutom har Kakan nyligen arbetat tillsammans med Roxy Farhat och Aida Chehrehgosha på The Knifes senaste musikvideo.

I workshopen "Ditt konsthantverk", som Kakan ska leda tillsammans med konstpedagogen Lotten Wallenhed, undersöker deltagarna ungdomars relation till konsthantverk i hemmet, allt från tallrikar till porslinsfiguriner. Man vill se hur laddade dessa föremål är och vad man kan göra av dem om man får friheten att förändra form, status, kombinationer och användningsområde.

I workshoppen ingår eget skapande utifrån temat. Workshoppen på OSD är gratis för alla skolklasser i Jämtland och anordnas fyra dagar i rad, 23–26 april, men man måste anmäla sig i god tid för platserna är begränsade.

---

Starka kontraster

Vad är äkta och vad är falskt? Vad är egentligen realism? Hur äkta är ett foto egentligen och vad kan man tillåta sig inom fotografin? Kan man vara seriös fotograf och ändå alltid manipulera sina bilder? När man just nu besöker Fotografiska i Stockholm så konfronteras man på ett direkt sätt med just de frågorna.

På entréplanet möter man massor av färgstarka foton i holländaren Ruud van Empels utställning "Pictures don’t lie". Han började en gång som vanlig fotograf och sedan började han göra collage på traditionellt sätt. Men sedan upptäckte han alla digitala möjligheter. Ruud van Empel har i sin digitala bildbehandling utvecklat en unik arbetsmetod.

Av hundratals fotografiska fragment sammanställer han bilder som ser helt verklighetstrogna ut – men som samtidigt frammanar en värld som aldrig existerat i den här formen. Denna frodigt grönskande verklighet är i huvudsak befolkad av barn, som symboler för någon slags oskuldsfullhet, vilket är ett genomgående tema i hans konstnärskap. Alla foton han använder har han tagit själv.

Ruud van Empels hårt manipulerade bilder ska ställas i kontrast till den andra våningens stora utställning med legendariske franske fotografen Henri Cartier-Bresson "The man, the image & the world".

För honom var fotografi ett sätt att berätta historier om livet. Cartier-Bresson var på plats i Spanien på 1930-talet under inbördeskriget, i Tyskland 1945 när dörrarna öppnades till koncentrationslägren, i Kina 1949 då Kuomintang föll och Mao tågade in i Peking, och han upplevde de radikala vänstervindarna under studentrevolten i Paris 1968.

Henri Cartier-Bresson anses av många ha haft en näst intill kuslig förmåga att med sin Leica fånga ögonblick ur livet. Han myntade begreppet "Det avgörande ögonblicket" – konsten att med perfekt tajmning, på exakt rätt bråkdel av en sekund, trycka ned slutaren.

På väggarna på Fotografiska hänger många av Cartier-Bressons bästa och mest gripande foton. Från den manipulerade färgstarka entrévåningen, till den helt svartvita utställningen en trappa upp, känns det som två helt skilda världar. Men kontrasterna är också spännande och tänkvärda. Och där Ruud van Empel återger foton av föremål från sitt barndomshem på 1950-och 1960-talet i holländska Breda, ägnar han sig faktiskt åt samma direkta historieberättande som Cartier-Bresson. Jag var rätt så tagen när jag lämnade Fotografiska en vanlig onsdag i mars. Och som vanligt massor av besökare.

Annons