Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Länets stora sockenkrönika fokuserar på flykten "Det är lätt att sammanfatta samtiden som att alla vill fly till Sverige"

Charina Knutson är redaktör för den hundrationde årgången av den nutida skildraren och historiska sammanfattningen av Jämtland.
– I årets Jämten gick det inte att undvika temat flykt, menar Charina Knutson.

Annons

Charina Knutson på Jamtli är redaktör för Jämten.

Jamtli, Heimbygda och Jämtlands läns konstförening slår sig samman för att producera Jämten. Författarna är både bördiga från dessa organisationer och uppletade för aktuella ämnen. I år är halva skriften byggd på temat flykt. Som tidigare har Jämten med sig både ett historiskt och nutida perspektiv. Tidigare har teman kretsat kring regional mat, om älgar och om vikingar.

Planeringen för årets Jämten påbörjades i november 2015. Då var flykt ett brinnade aktuellt ämne och aldrig någonsin hade så många flytt till Sverige som under förra hösten.

– Det är starka åsikter om för och emot. Vi försöker med historiska kopplingen sätta flykten i ett sammanhang. Hur nyss det var andra människor flydde hit till Jämtland och hur nyligt vi själva flydde. Vi har ett kort tidsspann vi kan hålla i huvudet och det är lätt att sammanfatta samtiden som att "alla vill fly till Sverige", förklarar Knutson.

Ett kapitel handlar om hur Ragundaborna flydde från svälten och fattigdomen i Ragundadalen till Amerika.

– Vi har som mål att säga något nytt med varje års bok. I år ställer vi frågor som: vad är ett land? Vad är ett pass?

Årets upplaga blir alltså den årgång som går att gå tillbaka till för att läsa om flykt på olika sätt. Den försöker sätta fingret på nutiden och förklara historien. Men varför utkommer Jämten just varje år?

– Dels är det en tradition. Dels så händer det så pass mycket. Det produceras ny kunskap som måste kanaliseras genom Jamtlis roll att få ut kunskap och publicera den, menar Charina Knutson.

Kulturinsitutionen Jamtli vill därför samla varje årgång i en bok. Charina Knutson uppskattar att 80 procent består av historiska berättelser och 20 procent är nutida skildringar.

Författarna kommer inifrån Jamtli men också andra författare har bidragit. Idéerna om artiklarna och teman kommer först. Sedan rekryteras skribenter. Barnforskaren Ann Nehlin har till exempel skrivit om ensamkommande flyktingbarn i nutid och finska krigsbarn i dåtid.

Redaktör Knutson är noga med att bocka av viktiga delar i varje upplaga av Jämten. Det ska vara berättelser från alla delar av länet och det är även viktigt att det samiska arvet och kulturen finns med. Vinterrenskötseln i östjämtland är ett kapitel i boken.

– Det ska förankras med historien och berätta att det inte ska vara en sådan stor chock att man ser renar i Stugun, menar Charina.

Hon påtalar också att det är viktigt att Jämten inte konkurrerar med de lokala sockenkrönikorna.

– Vi vill verkligen inte slå undan benen för de lokala förmågorna.

I år är dock Charina speciellt fascinerad av berättelsen om bröderna Adamsson från Hällesjö. Hon återberättar livshistorien om de jämtländska Forrest Gump-karaktärerna. Hur de två fattiga bröderna från Hällesjö trådade in sig i Sveriges historia och tog sig in i politiska kretsar och i debatten om barnbegränsning.

Länets stora sockenkrönika handlar i år om flykt. Ensamkommande flyktingbarn från Syrien och krigsbarn från Finland är ett tema.

Mer läsning

Annons