Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Lars Gustafsson är en större poet än Tomas Tranströmer”

I den nya boken "'Vi ger oss inte. Vi försöker igen.” Anteckningar om Lars Gustafsson” tecknar Crister Enander ett personligt porträtt av den bortgångne författaren genom att tränga djupt in i hans texter.

Annons

Det var i samband med att den då 79-årige författaren, poeten, filosofen och debattören Lars Gustafsson gick bort i april förra året som Crister Enander blev tillfrågad av förlaget Ord och Kultur att skriva en bok om Västeråssonen. Och vem var bättre lämpad för uppgiften än kritikern Crister Enander? Han har under större delen av sitt liv följt Lars Gustafssons gärning både på ett personligt och professionellt plan. Boken innehåller flera självbiografiska episoder där Lars Gustafssons författarskap direkt inverkar i Crister Enanders liv.

– Jag upptäckte Lars Gustafsson som tonåring. Han talade direkt till mig och fick mig att känna mig klokare och mer beläst än vad jag egentligen var. Sedan jag som ung började skriva litteraturkritik har jag skrivit om åtminstone 90-95 procent av det Lars Gustafsson skrev, säger Crister Enander.

Litteraturkritikern Crister Enander har följt Lars Gustafssons författarskap under större delen av sitt liv. Nu har skrivit en bok om Västeråssonen.

Ett skäl till att han tog sig an uppgiften att skriva om Lars Gustafsson är att han är rädd att minnet av hans författarskap förvanskas.

– Jag vill försöka rädda Lars Gustafsson från att han bara blir den offentliga figur som jag tycker att han riskerat att reducerades till under de sista femton åren av sitt liv. Ett skäl till att det blev så är att han faktiskt är en av de få riktigt stora författarna Sverige har. Lars Gustafsson trivdes att stå i rampljuset och skrev många debattartiklar, men han var också en så betydelsefull författare att han heller inte hade kunnat undvika uppmärksamheten.

Läs ett kapitel ur Crister Enanders bok: Dödens svarta skugga

Crister Enander förklarar storheten i Lars Gustafssons författande.

– Det finns få svenska författare som kan jämföra sig med honom. Det är alltid något som pågår under ytan i hans texter, något mycket större och djupare än vid en första läsning. Lars Gustafsson var så finurlig och lekfull i allt han skrev. Ibland levde han inte upp till förväntningarna, men det fanns alltid någonting lockande och givande i hans texter.

Författaren och tänkaren Lars Gustafsson gick bort i april förra året 79 år gammal.

Lars Gustafsson var också en person som provocerade genom sin utmanande självmedvetenhet och ständigt obekväma ställningstaganden i debatten. Enligt Crister Enander var en del av all den uppmärksamhet Lars Gustafsson fick en konsekvens av att han under sitt offentliga liv iklädde sig olika roller för att pröva idéer och väcka reaktioner.

– Det syns också i hans författarskap. Ena stunden skildrar han jordnära det västmanländska landskapet, i nästa är han den spränglärde professorn som för ytterst abstrakta resonemang.

– Ibland kunde han vid jämförelser skämtsamt påstå att han var en större poet än Goethe, samtidigt sa han till mig i mörkare perioder att allt det han skrivit saknade betydelse.

Lars Gustafsson med sonen Joen 1965.

Lars Gustafsson var en politiskt kontroversiell röst i den svenska samhällsdebatten. I sin berömda romansvit ”Sprickorna i muren” gjorde han upp med socialdemokratins svenska folkhem som han hävdade höll på att utveckla en ”mjuk totalitarism”. Medborgarna riskerade att förlora sin frihet i en likriktande byråkratstat.

– Han var en av de sista ur de två-tre generationer svenska författare som uppfattade att de som intellektuella också hade ett ansvar att debattera offentligt och skriva om samhället. I dag är författarna på reträtt från det ansvaret.

– Lars Gustafsson var i grunden en anarkistisk vänsterliberal. Men den svenska vänstern tillhörde han aldrig, det var han alldeles för självständig för. Han var vänster i den meningen att han såg den lilla människan och att det var den enskilde medborgarens rätt att han stod upp för.

Kontroversiell samhällskritiker. Lars Gustafsson  1978.

1983 flyttade Lars Gustafsson till Texas där han blev professor i filosofi och germanska studier vid University of Texas i Austin. Han gifte sig med den amerikanska judinnan Alexandra Chasnoff och konverterade till judendomen. Från professorsstolen i Texas kritiserade han ständigt det svenska samhället.

– Under 1980-talet var det många i Sverige som uppfattade honom som en stockkonservativ som inte alls förstod vad det var som hände i den svenska samtiden, men jag tror inte alltid att de läste honom särskilt väl. I en roman som ”En kakelsättares eftermiddag” trängde han djupt in i och beskrev det svenska samhället bättre än någon annan under den tiden.

"Det skulle förvåna mig mycket om Lars Gustafssons namn inte har kommit upp i Svenska Akademiens diskussioner. Sannolikt stod valet mellan Lars Gustafsson och vännen Tomas Tranströmer när Tranströmer tilldelades Nobelpriset." – Crister Enander

Sin status som särling i den svenska samhälls- och kulturdebatten gjorde också att Lars Gustafsson blev brutalt ansatt i medierna.

– Han for illa därför att han aldrig någonsin rättade in sig i ledet. Han gav alltid intrycket utåt att han inte brydde sig om påhoppen, men jag vet att han som person tog väldigt illa vid sig. Svenska kritiker skulle under en period ständigt göra ner honom. Jag brukar skämtsamt säga att det var bara jag och Svenska Dagbladets kulturredaktion som tog honom i försvar.

Lars Gustafsson på sommarstället i Nyhyttan i Norberg sommaren 2015.

Crister Enander träffade Lars Gustafsson vid många tillfällen och hade kontakt med honom genom åren.

– Mest kontakt hade vi under de åren hand bodde i USA. Han frågade mycket om Sverige och ville veta vad som hände. Det blev allt tydligare att han längtade hem. Sedan sågs vi flera gånger på Bokmässan i Göteborg och på olika förlagsfester. Om han hade vägarna förbi Lund, där jag bor, sågs vi över en fika. Jag tror att Lars Gustafsson var svår att bli vän med om man inte blivit det tidigt i hans liv.

En världsberömd svensk författare och intellektuell. Lars Gustafsson 1969.

Lars Gustafsson är också en mycket översatt författare som egentligen är större utomlands än vad han är i Sverige. I samband med att han som filosofiprofessor i Texas vann ryktbarhet i USA gavs hans framgångsrika roman ”Bernard Foys tredje rockad” ut på engelska samtidigt som den kom på svenska. Men det var framför allt i Tyskland som Lars Gustafsson fick störst berömmelse och uppskattning.

– I Tyskland var Lars Gustafsson lika stor som Günter Grass, det tror jag inte att många svenskar har förstått. Skälet till att han blivit så uppskattad där är att tyskarna fortfarande är ett läsande folk och att den bildade tyska allmänheten uppskattar filosofiska författarskap som Lars Gustafssons. Hans nära vänskap med den inflytelserike poeten Hans Magnus Enzensberger hade förstås betydelse, men Lars Gustafsson var en författare och intellektuell som togs på mycket stort allvar i Tyskland.

Tomas Tranströmer och Lars Gustafsson. Två vänner och svenska litterära giganter samtalar på Västerås stadsbibliotek 1966.

Även om Lars Gustafsson var en mycket prisad författare, både i Sverige och utomlands, tycker Crister Enander att han också självklart borde ha tilldelats Nobelpriset i litteratur.

– Det skulle förvåna mig mycket om Lars Gustafssons namn inte har kommit upp i Svenska Akademiens diskussioner. Sannolikt stod valet mellan Lars Gustafsson och vännen Tomas Tranströmer när Tranströmer tilldelades Nobelpriset. Lars Gustafsson är, som jag ser det, en större poet än Tranströmer, men han skrev mycket mer och är betydligt mer kontroversiell. Det är då lättare att välja Tranströmer för han var inte utmanande och lade sig sällan i kultur- eller samhällsdebatten.

Crister Enander tror att Lars Gustafssons kommer att leva vidare som författare.

– Det infaller alltid en period efter en författares död där han eller hon faller glömska, sedan kan deras litteratur återupptäckas. Till skillnad från sina generationskamrater, exempelvis Sven Delblanc, som orättvist alltför få läser i dag, tror jag att flera av Lars Gustafssons böcker kommer att fortsätta läsas i framtiden.

Läs mer om Lars Gustafsson:

VLT instiftar stipendium på 50 000 kronor till Lars Gustafssons minne

Lars Gustafssons medieprofetia slog in

Dikt i dödens frånvaro – Kristian Lundberg läser Lars Gustafssons sista diktsamling

Mer läsning

Annons