Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Modernt och lockande praktverk om länets textila historia

/
  • Livstycket från Lillhärdal har mönster som påminner om formspråket hos graffitikonstnären Keith Haring, men kommer från tidigt 1800-tal. Det finns i dag på Nordiska museet. Bilden är hämtad från boken.
  • Förr i världen fick inte gifta kvinnor visa håret. Det hörde ungflickstiden till. Här ett vackert exempel på en bindmössa med stycke och luvband från Kluk, Alsens socken. Bilden är hämtad från boken. Foto: Jamtli
  • Damastväv till stolklädsel vävd av Sigrid Johanna Edvall (1804–1885), Ovikens socken. Hon var en skicklig väverska, en så kallad

• Ulla Oscarsson

• Kvinnomöda och skaparglädje

• Jamtli förlag

• Underbar

Annons

Ulla Oscarsson säger ödmjukt i förordet till sin bok om Jämtlands och Härjedalens textilhistoria att hon bara "målat de breda penseldragen" och gör nedslag här och där, men jag skulle nog vilja slå fast att "Kvinnomöda och skaparglädje" är ett praktverk och inget annat.

Boken är förvisso ingen fullständig encyklopedi, och visst skulle varje ämne i sig kunna fylla en hel bok, men de 256 sidorna har ett slösande rikt innehåll; här ryms allt från material- och teknikgenomgångar till olika klädesplaggs historia; vi guidas genom tvätt, mangling och strykning; klädernas värde och betydelse förklaras, okända sömmerskors alster lyfts fram som de konsthantverk de verkligen är, och självfallet finns även Överhogdalsbonaderna med.

Inte minst finns här ett fantastiskt bildmaterial. Den begåvade Lena Andersson har formgett boken med säker hand, och låter närbilder på okardad ull och detaljer ur broderier och vävar få fylla hela sidor. Det känns modernt och inspirerande.

Det här hade kunnat bli en torr, akademisk framställning med pliktskyldigt redovisningsansvar – i stället är "Kvinnomöda och skaparglädje" en läcker, lockade och lustfylld hyllning till alla våra anmödrar som genom seklernas gång sett till att vi haft kläder på kroppen och bäddar att sova i.

Man får även en uppfattning om vilket oerhört slit som låg bakom allt detta; att förvandla fårull, lin och hampa till tyg var ett arbete som aldrig tog slut, och att alla kvinnor skulle behärska konsten tycks ha varit fullständigt självklart. Det var så livet var.

Men mitt i detta nödvändiga hantverk kunde man också låta sin konstnärliga sida blomma ut, vilket de vackra, fria yllebroderierna på kuddar från 1700-talet är ett tydligt exempel på. Bokens titel, som även är namnet på Jamtlis textila basutställning, är därför kongenial.

Här finns även många vittnesmål, ofta återgivna på dialekt, från dem som själva var med på den tiden då alla kvinnor kunde hantera en slända eller spinnrock. Det gör berättelsen levande.

Ulla Oscarsson lyckas väl förmedla sina stora kunskaper om den textila historien, men även sin egen glädje över att få berätta om hur det en gång var. Och kärleken till hantverket kan ingen ta miste på.

En randanmärkning är att listan med materialbenämningar gärna hade fått vara fylligare. För mig är det i alla fall inte självklart vad som menas med att kläde är valkat och överskuret, eller vad kraftig appretyr betyder. Jag hade min datorplatta ständigt bredvid mig för att snabbt kunna slå upp på Wikipedia eller Nationalencyklopedin det jag inte förstod.

Och på Wikipedia hittade jag följande ganska dystra konstaterande om vävning, denna mångfacetterade och krävande teknik: "Handarbete i hemmet betraktades inte som en självständig näringsgren när skråväsendet infördes i städerna, utan sågs som en del av bondenäringen. Eftersom nästan all inhemsk tygproduktion skedde i hemmet utnämndes inga vävmästare, och vävning 'kom på sidan av' annat hantverk." Så värdesattes alltså kvinnors gärningar.

"Kvinnomöda och skaparglädje" är så tjusig att den lätt pryder sin plats bland glättigare coffe table-böcker. Den hade helt klart kvalificerat sig som en av de nominerade till Augustprisets faktaboksklass, och jag hoppas att varje kvinna som hyser det minsta lilla intresse för att sy, sticka eller väva hittar den under granen i jul.

Mer läsning

Annons