Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Grovt yxad ny musik

/
  • Peter Boije är inne på sitt fjärde år som östersundare. Han kommer ursprungligen från Göteborg,
  • Illustrerad genom inspirationskällor. På sin högerarm har Peter Boije låtit tatuera in en illustration från Lee Claytons album ”Border Affair” och på vänster arm syns Bob Dylans ”Slow train coming”.

Rockpoeterna Peter Boije och folk släpper nytt. Efter 10 års harvande i hemstaden Göteborg, tog bandets produktion rejäl fart när Peter Boije flyttade till Östersund.

Annons

– Det är jättekonstigt egentligen. Innan fick vi inget inspelat, men sedan jag flyttade hit för 3,5 år sedan har vi hunnit spela in tre skivor, säger Peter Boije och ler brett.

Musiken rör sig i samma trakter som Lundell, Winnerbäck, Eldkvarn och Thåström. Även Magnus Lindberg har betytt mycket för Peter.

– Det är en artist som gjort så ofantligt mycket bra musik men som få ens vet vem det är.

I och med arbetet med de fem spåren på denna nya EP, som har titeln ”Bränt mina stövlar, vägrar gå ut” har bandet tagit hjälp av syntar. Men för den sakens skull är det inte frågan om den typen av industrirock som Joakim Thåström en gång gjort.

– Nej, det är melodiöst, och det är inte frågan om ”Peace, love and pitbulls”, säger Peter och fortsätter:

– Att använda syntar är något som vi absolut aldrig trodde att vi skulle göra. Vi hittade gamla Juno-syntar i studion och det är basisten Peter Johannesson som spelar nästan allt. Han är en sådan där som har en talang som man kan bli förbannad på.

Med sina medmusiker, som han kallar för ”übergenier”, spelade Peter in EP:n på en helg.

– Vi gick in i studion utan någon egentlig plan. Låtarna hade jag först spelat in i mitt vardagsrum. Vi repade inte något, utan började bygga direkt. Min musik är som utskuren med en slö yxa – jag finputsar inte på något, säger Peter och ler brett.

Textmässigt kretsar låtarna kring utdrag ur Peters eget liv.

– Det är självbiografiskt, men ändå fiktivt för att det ska bli intressant. Jag utgår från en egen känsla. Texterna kan nog uppfattas som dystra, men så är det väl med verkligheten också på något sätt.

Har flytten till Östersund påverkat ditt skrivande?

– Ja, det har den gjort. I en stor stad har man mindre tid. Det är rätt tråkigt här, och jag har en slags hatkärlek till tristessen. Dessutom är det svårt att ta sig in när man kommer utifrån, det kanske är skillnad just för att jag är över 30 år.

Samtidigt framhåller Peter att möjligheten att nå ut är lättare i en mindre stad,

– Som exempel när jag spelade samma kväll som Ellen Sundberg och Israel Nash Gripka. Vi fick ett otroligt gensvar. I Göteborg hade ett sådant gig fallit i glömska direkt.

Bandets nya EP finns ute på digitala kanaler som Spotify, men några spelningar finns inte planerade inför sommaren än så länge.

– Nej, tyvärr. Men förhoppningsvis åker vi med bandet till Miami och bara är tillsammans, säger Peter.

Mer läsning

Annons