Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ny bok: Den vilda Vasaätten genom Lindqvist

Bilden av Gustav Vasa som en god landsfader stämmer inte. Enligt Lindqvist var kungen, liksom hans söner, giriga, våldsamma och maktfullkomliga despoter. I sin nya bok levandegör Herman Lindqvist de vilda Vasarna och deras våldsamma historia.

Annons

HISTORIA

Herman Lindqvist skriver om Vasa och hans söner.

För sextionde gången har Herman levererat en historia med stor berättarkonst. ”De vilda Vasarna – en våldsam historia” utgör inget undantag. För den historieintresserade är historien om hur Gustav Eriksson valdes till riksföreståndare, ensam och utblottad efter Stockholms blodbad, själva portalberättelsen till Sveriges historia. Den har ofta varit kryddad med hjältedåd, ära och berömmelse men också fylld av uppgifter som sinnessjukdom, brödramord och andra mindre delikata uppgifter inom släkten Vasa. Genom Vasagenerationerna går en sträng av sinnessjukdom, som emellanåt exploderar i våldshandlingar, emellanåt skapar konst, och stundtals leder till totalt själsligt mörker.

Herman Lindqvist har i sin bok blandat och gett och för det mesta har det varit spännande läsning. Att Vasaätten styrde över Sverige i mer än ett och ett halvt sekel är oss rätt bekant, men att de även styrde över Polen i mer än åtta decennier är oss inte lika bekant. De vilda Vasarna är nog den mest kompletta krönikan över Vasaätten som utgivits i Sverige och innehåller dessutom mer om den polska förgreningen av Vasa än vad någon svensk bok hittills har presenterat. Det är ett högst relevant skrivprojekt, inte minst därför att idag är alla Europas kungahus på något sätt släkt med Gustav Vasa. Även om vårt kungahus kommer från franska Bernadottesläkten är prins Oscar Carl Olof släkt med Vasaätten, liksom drottningen av England, Elizabeth.

Liksom i tidigare böcker lägger Lindqvist fokus på kungar, drottningar och deras närmaste. Det man emellertid saknar är hur man levde i de breda folklagren. Det hade räckt med att åtminstone ge några exempel så att kontrasterna mellan aristokrati och allmogen hade framträtt i bättre dager. Det som utgör ett signum i Lindqvist böcker är de många intressanta detaljerna som ger berättelsen liv och att han ofta kastar en mängd föreställningar över ända och pekar på senare tiders forskning som nyanserat bilden av olika historiska personer, som t ex bilden av Gustav Vasa som en god landsfader. Den bilden stämmer inte. Enligt Lindqvist var kungen liksom hans söner giriga, våldsamma, hänsynslösa och kunde uppträda som maktfullkomliga despoter då de ansåg det nödvändigt. Var deras sätt att styra tidstypiskt utgående från t ex Machiavellis furstespegel eller återspeglades deras personligheter i deras våldshandlingar? Kanske var det både och. Här ger inte Lindqvist någon tydlig fingervisning.

Spännande kuriosa, som att kärven på Gustav Vasas vapensköld gav honom tillnamnet Vasa och att nio regenter i Sverige och Polen har haft en sådan ”vase” i sitt vapen får vi veta i boken. Även om en och annan störs av de anakronismer som Herman Lindqvist ibland lägger in i texten, som t ex att Sigismund får hemspråksundervisning när det egentligen handlar om undervisning som är förlagt till hovet. Detta till trots och liknande benämningar kan jag se mellan fingrarna med. Herman Lindqvist är en hejdundrande historieberättare.

De vilda Vasarna – en våldsam historia

Herman Lindqvist

(Albert Bonniers förlag)

Mer läsning

Annons