Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Om att skriva, rocka, dikta, tro och att återupprätta oss själva

/
  • Arne Sundelin är uppvuxen på Frösön och har skrivit flera känsliga barndomsskildringar från den miljön. Nu beskriver han sina motiv och sitt arbete.
  • Theres K Agdler berättar hur svenskan förlöste hennes skrivande, trots att hon är uppvuxen med tyska i hemlandet Schweiz. Svenskans fallgropar finns med i hennes kommande roman.
  • Ola Nilsson från Hammerdal har släppt två mycket bra böcker på lilla Hammerdal förlag, men nästa år kommer hans tredje bok på Natur & Kultur – Hundarna.Jens Ganman berättar varför vi snart får se Åsa Waldau samla pengar i TV, varför Zarkozy satsar en miljard på kulturen och sedan sjunger han rock till egen gitarr. Allt på en ovanligt lyckad litterär heldag på länsbiblitoket.

Jens Ganman spelar en nyskriven låt om Gud och fascister.
Kjell-Albin Abrahamsson utreder sitt djupa hat mot grupparbeten.

Annons

Eva Sjödin läser ömsinta barndomsdikter, Ola Nilsson ur sin kommande roman och Annica Wennström beskriver hur hennes berättelser väljer den form de uttrycks i.

Småleende lämnar jag länsbiblioteket på fredag eftermiddag efter sex timmars hälsobefrämjande överdos av författarsamtal, lustigheter och allvarsamma sanningar.

Norrländska litteratursällskapet och Författarcentrum Norr serverar här en härlig gödkur mot litterär undernäring.

De 15 inbjudna – alla med norrländsk anknytning – skriver allt från poesi och barnböcker till romaner och deckare. Några läser nu mest innantill medan andra håller inspirerade föredrag eller nästan ståuppar.

Annika Wennström rivstartar med ett av dagens mest välmatade inlägg om sin samiska bakgrund, om bok ens betydelse och vad en berättelse innebär:

– Man lämnar aldrig ett barn utan hopp, en barnbok kan inte sluta i elände. Men ibland känner jag att barnböcker bör ta tag mer i det svarta.

– Unga tjejer berättar för mig hur de söker sig till de värsta historierna. Kanske för att finna tröst – att det finns de som har det ännu jävligare än jag.

Hon beskriver också hur Bernhard Nords böcker visat för henne vad det innebär för människor att bli skrivna, alltså gestaltade i en bok:

– Litteratur handlar ofta om att återupprätta oss själva. Där finns ingen skillnad mellan litteratur för barn och vuxna.

Blott 18-åriga Julia Sandström från Sävar kommer snart med sin andra fantasyroman och berättar hur hennes berättande tagit fart av så kallad fanfiction:

– Det är fans av fantasyböcker som på nätet skriver egna versioner av hur de tror att nästa del av Harry Potter eller andra.

Ungdomsförfattarna Anna Holmström Degerman och Kerstin Lundberg-Hahn beskriver sina ämnesval och Mats Kempe berättar om nätsajten Macondo, som mycket ambitiöst presenterar icke-europeiska författare:

– För något år sedan lyckades vi toppa försäljningslistan med Maryse Condé och hade en sudanesisk kollega på andra plats.

Efter elva titlar slog Johan Jönsson igenom stort i somras med sin 800-sidiga diktsamling ”Efter arbetsschema”. Nu läser han ur boken och här intill berättar han mer om sitt skrivande.

Eva Sjödin med rötter i Jämtland läser här känsligt ur sin senaste diktsamling med andlösa motiv från sin uppväxt.

Om hur familjens bil luktade unket som en gammal rymdkapsel, om den äcklande lukten av pappas råa falukorv, om mammas läppstiftröst och om koderna en liten flicka hade att följa i hennes barndom.

Ovanpå detta ett block med fem jämtländska författare.

ÖP:s krönikör Theres K Agdler utvecklar en schweizisk invandrares mödor att skilja mellan modern och modern, skuld och skuldra och andra fallgropar i svenskan – ett ämne för nästa bok.

Så får vi Ola Nilsson från Hammerdal, som Natur & Kultur upptäckt efter två utmärkta två böcker på lilla Hammerdals förlag.

– Jag tänker mig en trilogi. Första delen ”Hundarna” är en familjehistoria som kommer ut i början av 2010. Platsen är Jämtland och jag fortsätter skriva om ungdomar även om det inte blir lika självbiografiskt som de tidigare.

Själv har han flyttat från Stockholm till Göteborg och har bytt jobbet i tunnelbanan mot spårvagnar. I vår medverkar han även med en novell i Ord & Bild.

Entreprenören och blivande prästen Håkan Thoresson berättar hur han till sin förvåning mötte Gud i vuxen ålder, vilket han skrivit om i sin hittills enda bok.

Arne Sundelin har i flera böcker utsökt skildrat miljöer från sin uppväxt på Frösön på 50-talet, nu talar han inspirerat om författandet och hur han föredrar dokumentära bakgrunder:

– Jag har svårt att hitta på.

Det gäller inte Jens Ganman, som vet hur man drar en skröna och glatt provocerar publiken med gott humör.

Jens berättar varför han inte gillar Melodifestivalen, varför vi snart kommer att kunna se Åsa Waldau samla in pengar i direktsändning och varför Zarkozy lovat en miljard franc till kulturen:

– Jag väntar med spänning på att ledande politiker i Östersund vågar satsa lika rejält på kulturen som framtidsbransch.

Jens förmår också publiken att högljutt be honom sjunga en nyskriven sång från Americanas kommande skiva. Han uppmanas på samma sätt tacka ja till erbjudandet att skriva en bok om Maths O Sundqvist...

Deckarförfattare Magnus Ottelid berättar galghumoristiskt hur han lämnade sin identitet som Glenn Olsson och vilka följder hans namn hade på högstadiet.

Som grädde på moset hinner Kjell Albin Abrahamsson landa i tid med flyget och sedan han slutligen hittar sina fusklappar genomför han ett kåseri som är dråplig standup med fler politiska statements än litterära utflykter.

– Har ni tänkt på att Gordon Brown låter som en lågpriskedja för herrkläder?

Han avverkar muntert skolans förfall samt sitt hat mot diktaturer, melodifestivaler och grupparbeten – dessa halvbegåvningarnas opiumhålor.

Kvickt, spirituellt, emellanåt väldigt politiskt inkorrekt – kanske just därför extra kittlande. Och i ett nafs är mötet slut.

Dagen är det närmaste vi kommit en bokmässa i Östersund på mycket länge. Upplyftande och matnyttigt, tack för det.

Mer läsning

Annons