Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Smått genialiskt och lite kusligt på Färgfabriken

/
  • Peter Kruses drömbild ”Händelse med dörr och bambukäpp 2008” visas på  Färgfabriken just nu.

Fritt kan man därför närma sig Peter Kruses ”Händelse med dörr …”, vars utgångspunkt sägs vara en återkommande dröm hos konstnären. Alltså en stängd dörr varigenom en bambukäpp sticker ut – eller in från brevinkastet – och som trevar på dörrmattan som om det vore en blindkäpp eller ledkäpp.

Annons

”Levitation” heter Färgfabriken Norrs utställning som kommer att pågå under hela sommaren med konstnärerna Sonja Nilsson, Peter Hagdahl, Noemi Sjöberg, Peter Kruse och Sebastian Stumpf.

Varje konstnär är representerad med ett till tre verk och utställningen ska, som det sägs i förordet, handla om varseblivning, rum, rymd, ögonblick, verklighet, overklighet – mystiska eller förvirrade rörelser, fragmentariska berättelser och rumsliga förskjutningar av det vi kallar verklighet.

Infallsvinklarna är således många.

Det innebär i någon mening att alla verk gestaltar rubbad stabilitet.

gränsöverskridande till drömmens domäner, som exempelvis Peter Kruses ”Händelse med dörr och bambukäpp”, rumsliga förskjutningar där rummet bokstavligen ställts på ända i Noemi Sjöbergs installation ”En Mouvement”, döden är osäkrad – framträder som liemannen – i flimrande illusionism i draperat rum med schackspel, i Sonja Nilssons ”Utan titel”, 2007.

Känsla av osäkerhet förmedlas också i Peter Hagdahls ”Velocity, Clouds and Bubbles” med en pistol riktad mot en ballong.

”Bäume” är en video som skildrar en man – konstnären själv – som klättar upp i planterade träd i ett antal europeiska städer, avsikten är att visa en komplex serie rörelser – spänning mellan repetition och variation, mellan konstnärlig posering och autentisk rörelse.

installationer som visas upp kräver en kommenterande undertext – det brukar vara så – ibland sker dock träffen direkt på ”the point” utan språklig förmedling – kanske bortom konstnärens avsikt, ty konstverket är inte under konstnärens kontroll – vilket heller inte förväntas – när det möter en publik.

Fritt kan man därför närma sig Peter Kruses ”Händelse med dörr …”, vars utgångspunkt sägs vara en återkommande dröm hos konstnären.

varigenom en bambukäpp sticker ut – eller in från brevinkastet – och som trevar på dörrmattan som om det vore en blindkäpp eller ledkäpp.

Metaforen är tranströmerskt exakt – man hajar till.

Finns framtiden – är den bildligt sagt en stängd dörr?

Bara nuet är – trots det vill vi veta, och vi planerar för den framtid som inte finns, fast vi osäkra och blinda bara äger ett flyktigt ”nu.”

smått genial – drömmar kan ju vara det – i sin enkelhet och direkthet, förutom att den gräver sig djupt ned i den själsliga myllan – ned i de undermedvetna komplexen.

Gräver djupt gör också Noemi Sjöbergs (Barcelona) installation som är ett rum att gå in i – med titeln ”En Mouvment”.

Idén till verket väcktes under en mycket lång och strapatsrik resa i Mongoliet.

Alla kan känna igen sig i konstnärens erfarenhet; guppandet, svängandet och krängandet under en bilfärd vill gärna fortsätta efteråt – eftersom balanssinnet är stört.

som är instabilt – inga räta vinklar, plus den video som projiceras på väggarna med visioner av ”kantrande” rum, gör att balanssinnet kommer i olag.

Men detta är inte enda avsikten, utan också att penetrera objektivt och subjektivt – vad är verklighet? Finns verkligheten endast i vårt huvud eller utanför oss?

Alltså ett gammalt klassiskt kunskapsteoretiskt dilemma.

Här är dock språnget mellan tanke och verk lite för stort för att man ska förstå.

ta till mig Sebastian Stumpfs ”Bäume” (Träd) – det ”levererar” – som det brukar heta – ingenting substantiellt, varken för sinnena eller för den så kallade själsliga myllan.

Det känns flackt.

Men allt beror ju på vilka referenser man har.

med döden är desto allvarligare – han brukar vara en orubblig vinnare, även om riddaren – Max von Sydows rollfigur i Sjunde inseglet lyckades få remi där på stranden – åtminstone tillfälligt.

Temat är medeltida.

Sonja Nilsson tar upp det i sin installation med schackspel, draperi och ljusteknik.

att tiden är begränsad men inte bara det – det rör sig om tranformationens möjlighet – från begränsning till frihet: Bonden blir damen.

I det flimrande ljuset ser man liemannen i ögonvrån. Skulle hjärtans gärna vilja veta hur det går till!

Det är mystiskt, lite kusligt och spännande.

Mer läsning

Annons