Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stabil och välkomponerad hårdrock

Annons

Eleven shades of black

Ninetone/UNI

l l l l

”Eleven shades of black” är en så stenhård albumtitel att jag får lite, lite ont i magen. Här tramsar vi inte runt med bara ett par nyanser i hårdrockspaletten, nej, utan här dundrar vi rakt på med elva. Det är ju för guds skull mer än tio! Det låter visserligen inte alltid så pass maffigt som namnet ger sken av, men bra, det är det i alla fall. Corroded från Ånge rockar.

Det råa, det lite smutsiga och karga är ständigt närvarande, men lyckas även vävas ihop med det mjukare. Det är helt enkelt behaglig hårdrock med behärskade undertoner. Alltså inte käftsmällsriff hela tiden, snarare utbrott som placerats på så vis att headbang-momenten stöter fram mellan varven. Ibland tungt och pampigt som i ”Come on in”, ibland lite mer lättsmält och jammande som i ”All the voices”. Mest mäktig är ”Enigma” som med piskande trumspel och definitiva Clutch-vibbar direkt får mig att dra på smilbanden (på ett tämligen motbjudande vis).

”Eleven shades of black” är en riktigt stabil och välkomponerad hårdrockplatta, som på mer än elva sätt inte alls låter vidare ”debut”. Samspelet mellan instrument, den riktigt bra produktionen och framförallt sångare Jens Westins kompetenta röst gör Corrodeds debut till en otroligt lyckad skapelse.

Wolfgang Amadeus Phoenix

V2/BAM

l l l l

2006 fanns det en skiva som verkligen agerade sommarsoundtrack, och inte bara under ett fåtal tillfällen. Nej. Hela sommaren. Det var ”It’s never been like that” med Phoenix, denna fantastiska popskiva som visade ett uppsving av den franska gruppen som tagit ett stort kliv från den ganska mediokra plattan ”Alphabetical”. Med ”It’s never been like that” hade en stil lokaliserats, en stil som nu utvecklas på ett riktigt mumsigt sätt med nya ”Wolfgang Amadeus Phoenix”.

För att få det undanröjt, ”Wolfgang Amadeus Phoenix” är inte bättre än förra ”It’s never been like that”. Nej. Tyvärr. Men den är likväl exakt lika passande för bakgrundsmusik under de kommande, soliga dagarna och som peppig festplatta gör den sitt jobb utmärkt med många riktigt svängiga låtar. Soundet är liksom av samma kaliber som den där sommaren 2006, men tyvärr så är repertoaren inte riktigt lika maxad och imponerande. Den är dock spännande, lite mer invecklad och samtidigt väldigt bra.

Förutom de raka poplåtarna, så har de kreddiga fransmännen även lyckats få med mer elektroniska drag i vissa spår, och de roligaste (och i sammanhanget lite udda) låtarna som visar upp detta är tudelade ”Love like a sunset”-spåren. Här är det inte bara elektronisk utfyllnad, utan klara Krautrock-drag som nästan påminner lite om Tangerine Dream. Det är varierat, lite spretigt och hela tiden väldigt underhållande. Ingen borde vara utan Phoenix ljuva melodier i sommar. Ingen.

The Visitor

Steamhammer/SPD

l l

UFO har betytt en hel del, och det är väl egentligen inte mer än rätt. Att dra igång under det sena 60-talet, influera otaliga band på vägen, för att sedan bara fortsätta rocka och släppa skivor. Jag diggar sånt, även om jag inte direkt över överförtjust i UFO nu, såhär 2009. Det finns dock en del att hämta, bland det dammiga och till stor del återanvända.

Introducerande spåret ”Saving me” sätter ribban högt med rentav supergrymt, klassiskt och sådär sexigt attitydfriskt gitarrlirande. Lite slide guitar, lite blueskänslor, lite cigg i mungipan. De första sekunderna sätter faktiskt ribban så högt att resten av låtarna knappt kommer i närheten. Det ganska generiska rockandet som följer på ”The Visitor” känns tämligen ointressant och blekt.

Ett par låtar är verkligen störthäftiga, som ”Hell driver” och ”Rock ready”, där allting bara klaffar och känns häftigt. Klassisk countryrock, blues och även ett par inpetade metalriff. Det låter mycket UFO, men samtidigt låter det så pass gammalt att bara de riktigt hängivna lär älska det. Ett par starka kort, desto fler svaga. 40 i gamet är dock otroligt imponerande, såklart.

Mer läsning

Annons