Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Turismen i länet har anor.

/
  • Östersund hade knappast någon mer anslående byggnad än Grand hotel, på den plats där Storsjöteatern i dag ligger. Till höger, på pelarna, syns Grands veranda.
  • I ett brunt hus alldeles ovanför Grands huvudbyggnad fanns verandan. Den var mycket populär på somrarna. Dock fanns ett problem. Överdelen av byggnaden stack ut en bit i gatan och det hände emellanåt att bussar och lastbilar körde in i den.
  • Lennart Jarnhammar har skrivit flera böcker med utgångspunkt från klassiska Stockholmskrogar. Nu har han tagit ett samlat grepp på hela branschen.
  • Innan hotell- och restaurangbranschen började växa fram till det den är i dag, fanns runt om i landsbygden gästgiverier. Där kunde man äta, övernatta och till och med byta häst. Det här gästgiveriet låg i Borgvattnet.
  • Matsalen i Östersunds Grand hotel. Den bytte skepnad några gånger och den här bilden bör vara tagen ungefär vid mitten av 1900-talet.
  • Hotellens vaktmästare hade en central roll när turismen växte till sig i Åre. Här står de uppradade vid tågstationen för att ta hand om turisternas bagage och sedan transportera det till rätt hotell.
  • När de första gästerna anlände till Åredalen på 1800-talet fick de bo hos lokalbefolkningen. Den här bilden är tagen i Duved.
  • En tidig bild från när Åre började byggas ut med riktiga hotell. Här syns Grand, Åregården samt det vita hotellet i mitten. Det fick sedermera namnet Sporthotellet men hette från börjanNya Grand eller kort och gott Nya hotellet.
  • När glansen från Grand falnade under en period blev Standard, vid korsningen av Präst­gatan och Biblioteksgatan, Östersunds verkliga statushotell. Här smörjdes kråset efter framgångsrika virkesaffärer. Sveasalongen som syns till höger har ju numera utvecklats till Biostaden.

Det är sannerligen ett brett grepp författaren och kroghistorikern Lennart Jarnhammar tar på den svenska restauranghistorien. Här ryms det mesta från Tore Wretmans epok­görande insatser till mindre glamourösa vägkrogar och snabbmatserveringar.

Annons

Men det är nu alltså hundra år sedan som 19 män samlades på Hotel Rydberg vid Gustav Adolfs torg i Stockholm. Närmare bestämt så var det 30 oktober 1909.

Egentligen fanns två orsaker till att föreningen bildades. Dels hade kyparna börjat organisera sig och arbetsgivarna behövde bli en starkare motpart, dels hotade ett totalförbud mot alkohol.

Bland dem som samlades för att bilda det som från början fick namnet Sveriges Centrala Hotell- och Restaurangförening, märks klassiska namn som Oscar Knaust från Sundsvall, Operakällarens Georg Steinwall samt Emil Eggers från Göteborg.

Minsann lyckades det inte också smyga in en jämte i församlingen. Det var Herman Hansson, källarmästare och chef för Grand hotel i Östersund. Han dog för övrigt inte långt efter det här mötet och kanske bidrog hans vacklande hälsa till att han inte blev invald i styrelsen. Men han var alltså med vid detta högtidliga ögonblick.

kommer ut i dagarna presenteras otaliga gamla klassiska hotell och restauranger. Just Grand hotel i Östersund föräras ett generöst utrymme.

– Grand i Östersund och Knaust i Sundsvall var på sätt och vis lite speciella. I de flesta andra städer fanns stadshotell. Det var liksom stadens officiella hotell som oftast var knutet till den offentliga administrationen. Grand i Östersund och Knaust var inte formella stadshotell men i praktiken fungerade de så, säger Lennart Jarnhammar.

– Att det hette Grand var en fingervisning om att det skulle vara ett fint hotell. Och det var det också. På samma sätt var dessutom Grand i Strömsund väldigt fint, menar han.

Även om Östersundsklassiker som Grand och Standard uppmärksammas i boken, så överskuggas Östersund av det som i dag nog är landets tyngsta turistort utanför storstäderna – Åre.

Möjligen är det väl i så fall Gotland som kan konkurrera med Åre som turistmetropol.

Redan på 1840-talet tog Åre emot sina första turister. Då handlade det om luftgäster, alltså sådana som kommit på grund av den rena och friska luften samt ”blomsterherrar”. De kallades så de botaniker som kom upp för att närmare studera fjällets flora.

t drogs järnvägen genom Jämtland. Det blev startskottet först och främst för Östersunds tillväxt, men också för turismnäringen i Västjämtland.

1909 invigdes bergbanan i Åre. Den var en exceptionell turismsatsning för sin tid och den blev startskottet för en helt ny era. Nu satsades det inte längre på boende hemma hos lokalbefolkningen eller i mindre pensionat. Under några år byggdes här Grand hotel, Åregården och Nya hotellet, eller Sporthotellet som det senare kallades.

Man kan tycka vad man vill om Åre så som det ser ut i dag, men det är ingen överdrift att påstå att Åreturismen faktiskt har anor. Mer än hundraåriga sådana.

– Jag måste säga Operakällaren och Operabaren i Stockholm. Men risken finns att de inte har öppet så länge till. De är faktiskt hotade, säger Jarnhammar.

– Den Gyldene Freden är också väldigt genuin och välbevarad. Och en klassiker som inte kan bortses ifrån är Knaust trappa i Sundsvall.

– Absolut var det så också. Bland annat beror det på att järnvägen kom så tidigt, 1882 var den framdragen till Storlien. Innan dess tog man sig som regel till Åre från norska sidan. Med båt via Trondheim till exempel.

– Tack vare att järnvägen kom så tidigt ryckte Jämtland åt sig en tätposition i den norrländska fjällvärlden.

Att Jämtland hade en så central betydelse när turismen blev ett begrepp i landet berodde också på att det var här som Svenska turistföreningen fick sina rötter. Den hade ju en tydlig inriktning på fjällen.

Längs järnvägsrälsen upp mot Storlien växte det fram små pensionat och järnvägshotell i orter som Krokom, Trångsviken, Ytterån, Mattmar, Mörsil, Järpen, Hålland, Undersåker, Duved och för all del också på andra sidan Åreskutan, i Kall.

– Det är fullständigt sorgligt. Man hade kunnat bygga upp något helt unikt, men den chansen har sumpats. I dag är det bara Åregården som antyder hur det hade kunnat vara. Resten av byn är tyvärr ett arkitektoniskt hela havet stormar.

Historien om Sveriges hotell & restaurangföretagare av Lennart Jarnhammar. Förlag: SHR.

Mer läsning

Annons