Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kulturdebatt: Jämtlandskommuner dåliga att lyfta konst

Invånarnas möjligheter att ta del av professionell konst skiljer sig mycket åt i Jämtlands kommuner. Samma sak gäller barns rätt att själva få skapa. Det visar Årets Konstkommuner 2017, en granskning av Konstnärernas Riksorganisation, som även ger förslag på hur kommunerna kan stärka sin konstverksamhet.

Annons

Över hälften av landets kommuner (54 %) svarar ”ja” eller ”delvis” på frågan om de tillämpar enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar, en regel som ger nya konstverk när det byggsfastigheter och infrastruktur i offentliga miljöer. Av svarande kommuner i Jämtland är det Strömsund, Berg, Härjedalen, Östersund och Krokom, visar den rikstäckande kommunenkät som ligger till grund för Årets konstkommuner 2017. Därefter har även Åre fattat beslut om enprocentsregeln. Oavsett i vilken kommun vi bor bör vi som invånare få likvärdig tillgång till konst i våra livsmiljöer. När det nu ska byggas många nya bostäder i Jämtland bör fler kommuner inspireras av exempelvis Göteborg som investerar minst en procent vid ny-, om- och tillbyggnationer i offentlig konst och skriver in enprocentsregeln i markanvisningar så att ansvaret för konstnärligt gestaltade livsmiljöer delas mellan privata exploatörer och allmännyttiga bolag. På så sätt får kommunen enmekanism som år för år säkerställer att våra offentliga rum berikas med existentiella och konstnärliga kvaliteter.

Grundlagen (Regeringsformen § 2) slår fast att den enskildes kulturella välfärd ska vara ett av tre grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Trots det har enbart två av tio av landets kommuner en utarbetad strategi för att skapa en samhällsutveckling som genomsyras av kultur. En tredjedel av landets kommuner svarar entydigt att de använder sig av MU-avtalet, det ramavtal som ska garantera konstnärerna skäliga villkor vid utställningar. Av svarande kommuner i Jämtland är det Berg. Åre svarar delvis. Bara 15 procent av landets kommuner svarar ”ja” på frågan om de har en policy för att garantera konstnärer deras konstnärliga frihet. Granskningen synliggör utmaningar men också stora utvecklingsmöjligheter. För att underlätta har Konstnärernas Riksorganisation samlat goda exempel från hela landet och tagit fram tips och checklistor i manualen ”Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik”. Vi föreslår att kulturförvaltningarna i länet tar avstamp i den för att utveckla arbetet med bild- och formkonsten och att politiker använder den inför budgeten och valet 2018. På så sätt kan kommunerna i Jämtland bli ännu intressantare att både bo och verka i, och besöka.

Elin Ståhl, ordförande för Konstnärernas Riksorganisation Jämtland-Härjedalen

Katarina Jönsson Norling, riksordförande för Konstnärernas Riksorganisation

Sanna Svedestedt Carboo, vice riksordförande för Konstnärernas Riksorganisation

Fakta Årets Konstkommuner 2017

Årets Konstkommuner 2017 är enkartläggning av Konstnärernas Riksorganisation och bygger på en rikstäckande enkät. I den digitala Årets konstkommuner 2017 redovisas kommunernas svar på fem av de totalt 21 frågorna samt hur mycket kommunerna satsar på satsar på kultur (sistnämnda uppgiften rör år 2015 och kommer från Myndigheten från Kulturanalys, rapporten Samhällets utgifter för kultur). I rapporten om Årets konstkommuner finns statistik och en övergripande analys av kommunernas svar. Av landets 290 kommuner har 198 kommuner påbörjat enkäten (svarsfrekvens: 68 procent). Svarande är kulturansvariga på kommuner. Årets konstkommuner kommer att göras på nytt om ett par år.

Annons