Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kvinnojouren känner sig tvingad att avveckla

Kvinnojouren är räddad, i alla fall fram till sommaren. Men att länets kommuner går med på att finansiera verksamheten ett halvår till förändrar ingenting.

– Vår avveckling fortsätter, säger Jessica Ottosson, Kvinnojourens ordförande.

Annons

Diskussionen om Kvinnojourens vara eller icke vara har blossat upp flera gånger de senaste åren. Nu diskuteras frågan än en gång. Kvinnojouren finansieras av länets alla kommuner och i år fick verksamheten ungefär 1,5 miljoner kronor.

När det gäller den framtida finansieringen så har det varit oklart hur mycket pengar verksamheten ska få. Flera kommuner har under hösten varit inne på att prioritera bort Kvinnojouren på grund av att kommunerna brottas med dålig ekonomi. I stället har de velat satsa på Centrum mot våld som är kommunernas egna länsövergripande projekt. Det har fått konsekvenser för Kvinnojouren.

– Vi har påbörjat en avveckling av Kvinnojouren. När pengarna är slut måste avvecklingen vara klar, säger Jessica Ottosson.

Carina Zetterström (C) är ordförande för länets sociala samrådsgrupp, SOCSAM, som består av socialnämndsordföranden från länets alla kommuner.

Hon säger nu att samrådsgruppens rekommendation till kommunerna är att fortsätta finansiera Kvinnojouren fram till sommaren. Länets kommuner har sagt att avsikten är att följa detta, men det löser inte Kvinnojourens problem, enligt Jessica Ottosson.

– Vi vet fortfarande inte vad som kommer att ske efter sommaren. Just nu har vi inga pengar att driva verksamheten i framtiden, säger hon.

Pengarna fram till sommaren påverkar alltså inte den avveckling som redan är i gång. Jessica Ottosson säger att organisationen har varslat personalen och börjat göra sig av med skyddsbostäder.

– Vi har redan i dag en tajt kostym. Med ännu mindre pengar blir det väldigt svårt att bedriva vår verksamhet, säger hon.

Jessica Ottosson säger att många söker sig till Kvinnojouren för att det inte är en myndighet och för att organisationen är politiskt obunden.

– Att vi ska behöva stänga känns tråkigt. Kvinnojourens existens har varit hotad tidigare, att ofta behöva kämpa i motvind är besvärligt. Det tar energi och resurser att hela tiden tänka på finansieringen. De resurserna vill vi i stället lägga på utsatta personer, säger hon.