Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kvinnor som byter chef får jämställd lön snabbare

Nu har Medlingsinstitutet släppt sin mastiga rapport om löneskillnaderna i Sverige.
Som så många andra myndighetsrapporter med substantiellt innehåll är det en fruktansvärt tråkig läsning att ta sig igenom, men slutsatserna man kan dra desto bättre.

Annons

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor fortsätter minska på den svenska arbetsmarknaden. Den osakliga löneskillnaden mellan män och kvinnor är i dag 5,8 procent, en minskning med 0,3 procentenheter. Fortsätter trenden i samma takt har vi jämställda löner om 19 till 20 år.

Studenterna som nyligen stod och skrålade på ett lastbilsflak, vevandes med en starköl i hand, får alltså vänta tills de är dryga 40 år innan deras löner är rättvisa. Det vill säga – om takten håller i sig.

Vill man förändra sin situation till det bättre bör man också byta arbetsgivare. Bäst löneutveckling, både för kvinnor och män har de som bytt arbete. Men effekten har varit högre bland kvinnor. Särskilt om man har gått från att vara arbetare till att bli tjänsteman.

En sannolik förklaring till detta är att förhandlingspositionen med en ny chef bättre lyfter fram objektiva och formella meriter som arbetserfarenhet, tidigare ansvar och utbildning.

Sverige lyfts ofta upp som ett av världens mest jämställda länder, men utmaningarna kvarstår på arbetsmarknaden. I USA ser situationen annorlunda ut i den unga generationen. Där är det kvinnorna som springer om männen i löneligan. Förklaringen är att karriärmöjligheterna är större för kvinnor på andra sidan vattnet och fler är företagare.

Jämställda karriärmöjligheter hänger alltså samman med jämställda löner. Sverige är dessvärre ett av de länder i EU som har lägst andel unga kvinnliga företagare. Detta trots att kvinnor i lika hög grad som män säger sig vara intresserad av att bli företagare.

Dessvärre är den offentliga sektorn kvinnodominerad. Därför är debatten om välfärdsföretagandets fortlevnad också en fråga om jämställdhet. Men denna obekväma slutsats vill kritikerna inte kännas vid.