Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Låg Sherlock-faktor bland svenska elever

Svenska elever klarar de statiska uppgifterna bättre men har svårare för de interaktiva uppgifterna som kräver att man kontrollerar och reflekterar.

Annons

Kvällsnöjet var givet den här veckan, då säsong 2 av Sherlock äntligen kom ut på Netflix. I "Sherlock" har Arthur Conan Doyles klassiska detektiv placerats i nuet. Holmes och hans ständige sidekick doktor Watson löser gåtor i 2010-talets London, inte i någon dimmig nostalgimiljö. Seriens totala tre säsonger har visats på SVT (säsong 3 tidigare i år). Vi känner igen huvudpersonerna John Watson, som är före detta militär med en krigsskada från kriget i Afghanistan, och Sherlock som är delvis moderniserad men fortfarande kall, briljant samt med drag av Aspergers.

Tillsammans löser de mer eller mindre omöjliga problem. Kritiskt tänkande, kreativitet och uthållighet får dem att hitta sanningen där andra har gått bet.

Frågan är hur det står till med Sherlock-faktorn i svensk skola i dag.

För när det gäller just problemlösandet, det kritiska tänkandet, kreativiteten och uthålligheten, så presterar svenska elever sämre än OECD-genomsnittet. Det visar ett nytt PISA-prov som presenterades i veckan. Bäst resultat har Singapore, Sydkorea och Japan, men även Finland och Kanada ligger bra till. Alla länder vars elever brukar få mycket goda resultat när det gäller ämneskunskaper. Många gånger har det då kommit invändningar på att dessa elever enbart är någon slags maskiner som bara är bra på att plugga in fakta, men som inte kan tänka för egen maskin. Resultaten visar snarare att det är tvärtom. God problemlösningsförmåga hänger ihop med goda ämneskunskaper.

I PISA-provet som testar problemlösningsförmåga skiljer man på statiska och interaktiva uppgifter. I de statiska uppgifterna får eleven all information som behövs för att lösa problemet från början. I de interaktiva uppgifterna behöver eleven bearbeta informationen för att kunna gå vidare och lösa problemet. Svenska elever klarar de statiska uppgifterna bättre men har svårare för de interaktiva uppgifterna som kräver att man kontrollerar och reflekterar.

För alla som kan sin Sherlock Holmes är det uppenbart att det sällan är statiska uppgifter mästerdetektiven står inför. Och det är inte bara en detektiv som måste bearbeta information för att kunna gå vidare och finna lösningen. Som Helen Ängmo, överdirektör på Skolverket, kommenterar rapporten så är problemlösningsförmåga allt mer viktig för att nå framgång i utbildning och arbetsliv. Överhuvudtaget.

Hur kan man då komma till rätta med det dessa brister i svenska elevers kompetens? Skolverket kommer med några hypoteser om att det är uthålligheten och motivationen som brister, vilket kan handla om vilket stöd som ges i undervisningen men också om elevers attityder. Och som Lärarnas Riksförbund konstaterar i sitt pressmeddelande angående rapporten: Ämneskunskaper är ett nödvändigt villkor för kritiskt tänkande och problemlösningsförmåga. I Sverige har vi allt för länge fokuserat på att kritiskt tänkande och problemlösning skulle vara fristående från ämneskunskaper.

Lärarnas tid är också viktigt. Det måste vara möjligt för lärare att göra det de är allra bäst på. Och det är Inte att vara byråkrater eller administratörer. Det är att vara pedagoger.