Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lagförslag vill moderniseramiljökraven på vattenkraft

Annons

Vattenkraften byggdes ut ett bra tag innan miljöbalken kom 1999. Sektorn fick därför ett undantag från nutida miljölagstiftning som gör att den ännu lever med de villkor som gällde när respektive vattenkraftverk byggdes. Nu kan den ordningen snart vara slut.

Den Vattenverksamhetsutredning, VVU, som regeringen tillsatte våren 2012 kom med sitt första delbetänkande i oktober i fjol.

I det föreslogs bland annat en ändring i miljöbalken som gör det möjligt att ompröva tillstånden för vattenkraftverken så att de lever upp till kraven från både EU-rätten och miljöbalken. I praktiken betyder det att nästan alla kraftverk får sina tillstånd prövade på nytt.

Förslaget applåderades direkt av miljöorganisationer och -myndigheter medan energibranschen gjorde tummen-ned. Den sprickan kvarstår, konstaterar Riksdag & Departement som nu gått igenom remisssvaren. "Samhällsekonomiskt förkastligt" sammanfattar branschorganisationen Svensk Energi som helst ser att dagens lagstiftning består i effektiviserad form.

Jämtkraft är inte remissinstans men har ändå skickat in sina åsikter till Miljödepartementet. Inlagan är en totalsågning av VVU:s delbetänkande. "Eftersom det saknas analys av vad en realisering av förslagen skulle innebära, finns det starka skäl att ifrågasätta verklighetsförankringen av hela utredningen" skriver Jämtkrafts vd Anders Ericsson.

Listan med invändningar mot förslaget Jämtkraft sammanställt är svår att vifta bort. Den handlar om miljö, ekonomi, lagstiftning och äganderättsfrågor – ett helt batteri av frågekomplex som kräver åtskillig tid att reda ut.

Om lagstiftarna hastar iväg skulle en ny lag i värsta fall kunna öppna en bräsch i dammen som gjorde att vattenkraften dränktes i prövningsprocesser. Med åtföljande påslag på elkonsumenternas räkningar.

Samtidigt vore det lite väl troskyldigt att köpa energibranschens bild av VVU-förslaget rakt upp och ned. Visst kan en ändring i miljöbalken andas retroaktiv lagstiftning – en styggelse för den långsiktighet som måste till för att driva vattenkraftverk.

Å andra sidan är det faktiskt en berättigad fråga om det är rimligt att en så starkt miljöpåverkande verksamhet som vattenkraften ska få leva permanent utanför den gällande miljölagstiftningen.

Om älvarna exploaterats i dag skulle kraftverken inte fått byggas i den skepnad de nu har – om de fått byggas över huvud taget.

De klimatambitioner som finns inte minst hos Jämtkraft är lovvärda. Samtidigt måste de vägas mot andra intressen; ingen energiproduktion är helt invändningsfri ur miljösynpunkt. Och branschorganisationen bör kanske gå försiktigare fram i debatten än hittills. Energibolag har inte gjort sig kända för att drivas enbart av altruistiska skäl.

Hissmofors kraftverk i Krokoms kommun. Elproduktion har bedrivits här sedan 1894. 2011–2013 investerade Jämtkraft runt en miljard kronor i anläggningen, som blev den sjätte på platsen. Här en bild från byggnationen våren 2012. Den ekonomiska avskrivningstiden är cirka 40 år, förväntad teknisk livslängd cirka ett sekel.